Produced by Gun-Britt Carlsson, Jens Sadowski, and the Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net SVENSK LITTERATURHISTORIA AV HJALMAR FORSBERG OCH H. H. HENRIKZ TREDJE UPPLAGAN MED 88 PORTRTT STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FRLAG Copyright. Albert Bonnier 1917. STOCKHOLM ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1917 Frord till tredje upplagan. Den nya upplaga av vr lrobok i svensk litteraturhistoria som hrmed utsndes, freter endast ngra smrre olikheter med den nrmast fregende. De gjorda frndringarna ha betingats av litteraturens utveckling under de r som frflutit, sedan frra upplagan utkom. Frutom de mera bemrkta yngre frfattare, vilka ej blivit omnmnda i tidigare upplagor, ha vi nu medtagit ett par ldre diktare, vilka torde frtjna ett omnmnande ven i en kortfattad lrobok. Betrffande de synpunkter, enligt vilka boken blivit utarbetad, vilja vi upprepa vad vi yttrade i frordet till frsta upplagan. S har ett huvudsyfteml varit att jmfrelsevis utfrligt behandla den litteratur som mest lses, d. v. s. det senaste rhundradets och i all synnerhet de senaste femtio rens svenska diktning. Men ven t ldre tidsskeden har anslagits ett utrymme, som gr att boken br befinnas tillrcklig fr mellanstadiets olika skolformer, fr svl kommunala mellanskolor och elementarskolor fr flickor som fr folkhgskolor och verbyggnader p den egentliga folkskolan. Betrffande rttskrivningen f vi ppeka, att alla efternamn ro stavade enligt vederbrande personers eget skrivstt, under det frnamnen flja gllande regler. Personnamn, som ing i boktitlar, ro stavade i konsekvens hrmed. F. . r stavningen i verensstmmelse med Svenska akademiens nya ordfrteckning. Fr att boken ven m kunna anvndas som uppslagsbok, ha vi bifogat ett personregister, och av samma skl frekomma i de olika biografierna flera boktitlar, n man mhnda kan begra, att eleven skall inlra. Ngon fullstndighet i sistnmnda hnseende har naturligtvis icke avsetts. Hlsingborg i mars 1917. Frfattarna. Innehllsfrteckning. Inledning 1 Forntiden (-1200) 3 Medeltiden (1200-1521) 7 Reformationstiden (1521-1611) 13 Stormaktstiden (1611-1718) 17 Frihetstiden (1718-1772) 27 Gustavianska tiden (1772-1809) 33 Det nya statsskickets tid (1809-): Tiden 1809-1830 40 Nyromantiska skolan 46 Tiden 1830-1879 56 Realismen (1879-1890) 73 Nyidealismen (Tiden efter 1890) 85 Personregister 111 Inledning. Med ett folks litteratur menas alla de skrifter, som blivit frfattade p det folkets sprk. Allt efter innehllet skiljer man mellan olika slag av litteratur. En skrift som innehller redogrelser fr vetenskapliga upptckter och rn, sges tillhra den _vetenskapliga_ litteraturen. Avser en skrift att meddela kunskap om frhllanden, som rra samhllet och staten, tillhr den vanligen den _sociala_ eller _politiska_ litteraturen; innehller den religisa betraktelser, rknas den till den _religisa_ eller _uppbyggelselitteraturen_. Berttelser, snger, sagor och teaterstycken kallas med ett gemensamt namn _sknlitteratur_ eller _poesi_. Till denna kan man ven hnfra _historieskrivningen_, vilken dock ofta anses bilda en srskild litteraturgren. En skildring av litteraturens utveckling kallas _litteraturhistoria_. I vidstrckt bemrkelse innefattar denna sledes en redogrelse fr _all_ slags litteratur, men vanligen behandlar den endast sknlitteraturens eller _vitterhetens_ alster. _Diktkonsten_ eller poesien r en av de skna konsterna.[1] Poesiens ml r att framstlla bilder av svl det yttre livet som mnniskans sjlsliv. Det medel som poesien anvnder fr att n mlet, r sprket. [Fotnot 1: De skna konsterna ro fem, nmligen byggnadskonsten (arkitekturen), bildhuggarkonsten (skulpturen), mlarkonsten, tonkonsten eller musiken samt diktkonsten. De tre frstnmnda kallas med ett gemensamt namn bildande konster.] Diktaren kan fr sitt alster anvnda dels bunden form eller _vers_, dels obunden eller _prosa_. Poesien delas i tre arter, nmligen den _episka_, den _lyriska_ och den _dramatiska_. En episk dikt eller ett _epos_ skildrar en tilldragelse. Innehllet framstlles sledes i berttande form. Ett epos r stundom skrivet p vers men oftast p prosa. Bland prosaberttelser mrkas srskilt _romanen_ och _novellen_. I romanen skildras utfrligt en eller flera personers liv och karaktrsutveckling. I en novell redogres fr ngon enstaka hndelse ur livet. Till de episka dikterna hra ven _sagorna_ och _legenderna_, vilka senare innehlla gamla sgner om helgons och martyrers underbara den. I den lyriska poesien eller _lyriken_ ger skalden uttryck t sina knslor. Exempel p lyriska dikter ro de flesta snger och psalmer. _Dramatik_ kallas den diktart som efterbildar en handling. Personerna i dikten upptrda ssom vrksamma infr ens gon. Den dramatiska dikten (dramat) r oftast avsedd att uppfras teatern. Dock frekomma ven lsdramer. Dramat r indelat i en eller flera avdelningar, vanligen kallade akter. Dessa ter indelas i scener, allt eftersom de i stycket upptrdande personerna intrda p skdebanan eller avlgsna sig drifrn. _Tragedi_ (sorgespel) kallar man ett drama med allvarligt innehll och sorgligt slut. _Komedi_ (lustspel) r en dramatisk dikt med skmtsamt innehll och lyckligt slut. Skildras en hndelse med mycket komiska frvecklingar, kallas komedien _fars_. En blandning av komedi och tragedi r det s kallade _skdespelet_, i vilket handlingen r allvarlig och slutet lyckligt. Forntiden (-omkring 1200). De sprkliga minnesmrkena frn Nordens forntid utgras av _runinskrifter_. De i dessa begagnade bokstavstecknen, runorna, voro icke ursprungligen nordiska utan lnade frn sydeuropeiska folk och sedan ombildade. Runorna framtrda i tvenne alfabet: den fr alla germanska folk gemensamma _ldre runraden_ med 24 skrivtecken och den av de skandinaviska folken vid slutet av hednatiden anvnda _yngre runraden_, vilken innehll 16 runor. Runorna ristades p varjehanda freml av tr, sten eller metall, p vapen, husgerd o. d. Dessa inskrifter voro vanligen mycket kortfattade. De innehllo ofta blott en uppgift om garen eller ristaren, ngon gng med tillgg av en besvrjelse p grund av den magiska kraft runorna ansgos ga. De flesta till vr tid bevarade runinskrifterna ro anbragta p stenar, som restes fr att hugfsta minnet av ngon avliden. Runstenarna frekomma talrikast i vrt land, varest man funnit omkring 2150 dylika. Strre delen av dem frskriver sig frn slutet av 900- samt frn 1000-talet. Det frnmsta runminnesmrket i Sverge r den vid Rks kyrka i stergtland befintliga s. k. _Rkstenen_, vars inskrift, som nnu r freml fr vetenskaplig tydning, tljer forntida hjltars bragder. Ett stycke av denna skrift r avfattat p vers med _stavrim_ (_alliteration_), det utmrkande fr forngermansk diktning i bunden form. Stavrimmet bestr dri, att tv eller flera nrstende, starktoniga stavelser brja med samma eller likartade ljud. I nyare tidens poesi har stavrimmet anvnts av bl. a. Tegnr.[2] Fornsprket, varp runinskrifterna giva exempel, var ett fr de nordiska landen -- med dialektiska skiljaktigheter -- gemensamt tungoml, vanligen kallat _norrna tunga_ (nordisk tunga). Ur detta ha de tre skandinaviska sprken, svenskan, norskan och danskan, sedermera uppsttt. De kortfattade runristningarna giva dock ett mycket ofullstndigt begrepp om den andliga odlingen i Sverge under den frkristna tiden. Ngra andra litterra minnesmrken frn denna tid finnas emellertid icke, och de minnen av forntida livsskdning och hednisk diktning, som kvarlevde hos folket, utplnades till det mesta, efter hand som kristendomen vann insteg. Hos ett nrbeslktat folk, islndarna, bevarades lyckligtvis forntidsminnena bttre. Deras litteratur, ehuru upptecknad frst p 1100-talet, lmnar ocks vrdefulla upplysningar om svl fornnordisk diktning som samfundsfrhllanden, seder och bruk, vilka voro gemensamma fr nordens folk. Islands frsta bebyggare utgjordes huvudsakligen av norrmn -- storbnder och vikingar -- vilka fr att undandraga sig Harald Hrfagres tryckande envlde lmnade fosterbygden och grundade sig nya hem p den fjrran liggande n (874). Under de nrmast fljande 50 ren fortgick invandringen till Island, dr en fristat bildades, som lnge gde bestnd. Trots livliga frbindelser med andra folk bibehllo islndarna likvl sprk och seder nstan ofrndrade, och hemlandets sagor och kvden, utgrande kra samtalsmnen under lnga vinterkvllar, bevarades frn slktled till slktled i trogen hgkomst. [Fotnot 2: Ex. p stavrim (mrk de kursiverade bokstverna!): Sitter i _h_gen _h_gttad _h_vding, _s_lag_s_vrd vid _s_idan, _s_klden p arm. Ur Rings drapa av Tegnr. ] Den islndska forntidslitteraturen framtrder dels i bunden form (snger), dels i obunden form (sagor). Bland diktning av frstnmnda art intager den s. k. _Smunds Edda_, ven kallad den _ldre_ eller _poetiska_ Eddan, det frmsta rummet. Dess snger, vilka ro alster av oknda frfattare, torde till strsta delen ha tillkommit under 900- och 1000-talet efter frebilder av ldre sagor och sgner. Betrffande innehllet kunna de indelas i _guda-_ och _hjltesnger_. Bland gudasngerna mrkas: _Volusp_ (valans spdom), i vilken dikt de hedniska nordboarnas frestllningar om vrldens skapelse, utveckling och undergng komma till synes, _Trymskvdet_,[3] vari berttas, huru Tor hmtade sin stulna hammare, samt _Hvaml_, d. v. s. den hges (Odens) sng, innehllande en samling goda tnkesprk och levnadsregler. Mrkligast bland hjltesngerna ro de som besjunga vlsungarnas och niflungarnas den. Huvudpersonen i dessa dikter r hjlten Sigurd Fafnesbane, draken Fafnes besegrare och ervraren av niflungarnas stora skatt. Samma mne r ocks behandlat i en tysk forntidsdikt, _Nibelungssngen_, och var ven knt i vrt land, varom den s. k. _Sigurdsristningen_ i Ramsundsberget i Sdermanland br vittne. Frutom nmnda dikter, fr vilka ngot frfattarenamn ej kan uppgivas, finnas ocks en mngd kvden av namngivna skalder. Ssom Islands ypperste diktare nmnes _Egil Skallegrimsson_ (omkr. mitten av 900-talet), vilken vid ett tillflle medelst en sng, avfattad till ra fr konung Erik Blodyx, frlste sitt liv ur denne sin ddsfiendes vld. Islndska skalder beskte ofta de nordiska konungahoven, dr de voro grna sedda gster och ofta frikostigt belnades fr sina kvden.[4] I dessa, vilka fredrogos svl i gstabudssalen som p slagfltet, besjngo de konungar och hjltar samt frtljde om deras bragder. Hovskalderna berttade ven sagor och bidrogo drigenom till att sprida knnedom om denna art av forntida diktning. [Fotnot 3: Tors hammare stulen (Lsebok fr folkskolan, st. 109), bearbetning efter Trymskvdet av V. Rydberg.] [Fotnot 4: Om den islndske skalden Torarin Lovtunga, vilken vistades hos Knut den store i Danmark, berttas, att han om denne diktade en drapa (strre kvde), som i sngarln inbragte honom 50 mark silver.] P Island blomstrade ocks, som nmnt, en rik prosa-(sago-)litteratur, som ndde sin hgsta utveckling p 1200-talet. Efter innehllet skiljer man mellan _hjltesagor_, _historiska sagor_ och _slktsagor_.[5] Till hjltesagorna hra bl. a.: _Vlsungasagan_, en omskrivning till prosa av Eddans hjltedikter med samma namn, _Hervararsagan_ med den bekanta episoden om Hjalmar och Ingeborg samt _Fritjofs saga_, vilken frevigats genom Tegnrs bermda dikt. Till Hervararsagan r ven fogad en kortfattad svensk krnika, vilken skildrar hndelser intill 1118. Den anses vara frfattad av Islands frste historieskrivare, _Are Frode_ (dd 1148). De historiska sagorna omtala hndelser och personer frn Islands och Skandinaviens forntid och ro sledes att betrakta som de nordiska landens lsta historia. Mnga av dem finnas sammanfrda i ett av den islndske hvdatecknaren _Snorre Sturlesson_ (dd 1241) utgivet historiskt vrk, _Heimskringla_ eller _konungasagor_, som frtlja om Norges konungar intill 1177. Arbetet inledes med sagan om ynglingatten, en rad uppsalakonungar, vilka frfattaren lter hrstamma frn gudarna (Oden, Njord och Frj). Mnga av dem ro emellertid diktade personer. Slktsagorna ro framstllningar om islndska stormns och stormanstters den (_Nils saga_, _Egil Skallegrimssons saga_ m. fl.). Genom sina frtrffliga skildringar av seder och folklynne ha flera av dem lmnat vrdefulla bidrag till kunskapen om forntidslivet p sagornas . Snorre Sturlesson r ven frfattare till en annan mrklig skrift, den _prosaiska Eddan_ eller _Snorres Edda_. Den r avsedd att vara en handledning fr skaldekonstens idkare och innehller frdenskull en redogrelse fr de gamla myterna vensom fr olika versslag och i fornskandinavisk poesi frekommande uttrycksstt och omskrivningar. [Fotnot 5: Saga betyder ursprungligen historisk berttelse.] Medeltiden (1200-1521). Det tidevarv i Sverges historia, som begynner med kristendomens slutliga seger ver den gamla hedniska gudatron, freter i mnga stycken vsentliga skiljaktigheter med den fregende tiden. Den kristna lrans frkunnare arbetade nmligen ivrigt p att hos folket utplna hednisk sed och hedniska frestllningar, med ett ord, en stor del av den forntida odlingen. Fornnordisk diktning upphrde, och de gamla sagorna och sngerna fllo i glmska. Frst vid mitten av 1200-talet brjar en ny inhemsk litteratur uppspira. Sverge hade vid denna tid, genom de kyrkliga frhllandenas ordnande i verensstmmelse med vad som redan skett i andra katolska land, kommit i nrmare berring med sdra och vstra Europas kulturlnder. Den andliga odlingen i Norden blir drefter en terspegling av riddartidens kulturliv. Bildningen omhndertogs nu av kyrkan, i vars skydd och till vars ra bildande konster men ven musik och poesi blomstrade. Mnga av kyrkans mn idkade vetenskapliga studier, och i ett flertal kloster samt i stiftsstderna upprttades skolor, vilka dock huvudsakligen avsgo att meddela undervisning t blivande prster. Bland dessa funnos ven sdana som sedan fortsatte sina studier utomlands (ssom vid universitetet i Paris, hgskolorna i norra Italien och Tyskland). Bonden svl som herremannen p den tiden insg fga nyttan av boklig lrdom. r 1477 grundades i Uppsala av rkebiskop Jakob Ulvsson Sverges frsta _universitet_, vilket emellertid snart rkade i frfall. Medeltidens litteratur utgick huvudsakligen frn klostren, varest bcker avskrevos och samlades. P grund av det tidsdande arbetet (varje bokstav prntades, och boken pryddes dessutom ofta med mlningar) blevo dessa handskrifter emellertid mycket dyrbara. Ngra kloster gde dock betydande boksamlingar. Flertalet handskrifter ro avfattade p _latin_, vilket var de lrdas sprk och nyttjades i vetenskapliga samt i de flesta religisa skrifter. De lsta till vr tid bevarade handskrifterna p _svenska_ ro _landskapslagarna_, frn slutet av 1200- och brjan av 1300-talet. I vrigt terstr fga av den svenska medeltidslitteraturen. En stor del av de i klostren befintliga boksamlingarna gick nmligen frlorad vid den delggelse, av vilken dessa drabbades under reformationstiden. Sverges medeltidssprk, den s. k. _fornsvenskan_, freter mnga olikheter med stamsprket, frn vilket det allt mer skilde sig. Bjningsformerna frenklas, anvndning av slutartikel begynner m. m. dyl. Med sprket infrlivades ocks mnga utlndska ord, dels frn latinet (inkomna med kristendomen), dels frn danskan och tyskan (under kalmarunionens tid). * * * * * Bland medeltidens litteratur intaga _landskapslagarna_ ett framstende rum, vrdefulla minnen som de ro av vra frfders rttsbegrepp, seder och sprk. Deras upptecknande i den form, i vilken de finnas bevarade, vrkstlldes, som ovan nmnts, under tolvte och brjan av trettonde rhundradena, men ven fre den tiden funnos skrivna lagbestmmelser. De lsta landskapslagarna leda sitt ursprung nda frn hedentid, och de fortplantades lnge muntligen av lagmnnen, vilka skulle gra och framfra lagen. Fr att lttare kunna behllas i minnet voro de d avfattade p stavrimmad vers. lst av alla r _Vstgtalagen_, som upptecknades i brjan av 1200-talet. _Upplandslagen_, den lsta och ven vrdefullaste av svealandslagarna, utarbetades under ledning av den ansedde lagmannen i Tiundaland _Birger Pedersson_ och erhll kunglig stadfstelse r 1296. Andra lagsamlingar ro _Sdermanlandslagen_, _Hlsingelagen_ m. fl. En annan medeltida _samhllelig_ skrift br titeln: _Om konunga- och hvdingastyrelse_. Den innehller ett sammandrag av medeltidens stats- och samhllslra och skrevs i brjan av 1300 talet efter frebilden av ett latinskt arbete. Dess sprk utmrker sig fr sknhet och enkel vrdighet. * * * * * [Illustration: Birgittabild frn medeltiden.] De flesta av medeltidens skrifter tillhra emellertid den _religisa_ litteraturen. Bland frfattare p detta omrde r ingen annan s mrklig som _Birgitta_, vilken genom sina skrifter, kallade _Birgittas uppenbarelser_, och sitt fromma leverne gjorde sitt namn knt i hela Europa. Dotter till den ovannmnde tiundalagmannen Birger Pedersson fddes hon p Finsta i Uppland (omkring 1303). Birgitta erhll en fr den tidens kvinnor omsorgsfull uppfostran, frst i hemmet och sedermera hos en moster, fru Katarina p Aspans. I sktet av en from och gudlig familj samt barn av en tid, d syner och andliga uppenbarelser ansgos fr en synnerlig Guds nd, knde sig Birgitta tidigt dragen till de himmelska tingen och trodde sig redan under barndomen i underbara syner skda Kristus och jungfru Maria. Fga mer n tretton r gammal ktade hon den unge lagmannen Ulv Gudmarsson och bosatte sig med honom p herrestet Ulvsa i stergtland, dr hon framlevde tvenne rtionden under oavltligt sjlvuppoffrande vrksamhet, delande sin tid mellan husmoderliga plikter, vrden av fattiga och sjuka samt andakts- och botvningar. Hon sysselsatte sig ven med studier och franstaltade en versttning till svenska av ngra utav bibelns bcker (delvis utfrd av hennes biktfader, den lrde magister _Mattias_ i Linkping). Hon var en tid anstlld som hovmstarinna hos drottning Blanka (Magnus Erikssons geml) och upptrdde d ivrigt bestraffande mot hovets flrd och lttsinne. Tillsamman med sin man, vilken i hg grad pvrkats av hennes fromhet, fretog hon en vallfrd till Compostella i Spanien, dr aposteln Jakob anses vara begraven. Kort efter hemkomsten dog lagman Ulv, och Birgitta beslutade att frn denna tid gna sig helt t Guds tjnande. Hon blev nnu strngare i sina botvningar samt fll ofta i hnryckning, varunder hon trodde sig se och hra Kristus och nglarna, vilka fr henne uppenbarade heliga ting och vad som ske skulle. Dessa uppenbarelser nedskrevos sedan antingen av henne sjlv eller efter hennes diktamen. De sista ren av sin levnad tillbragte Birgitta i Rom, dit hon 1349 begivit sig fr att utvrka pvens stadfstelse av en av henne grundad klosterorden men ven fr att erhlla vidstrcktare vrksamhetsflt. Vid nra 70 rs lder fretog hon en vallfrd till Jerusalem. Efter terkomsten till Rom avled hon dr 1373. Aderton r senare blev hon av pven under stora hgtidligheter frklarad fr helgon. Birgittas klosterstiftelse, vanligen kallad birgittinerorden, fick sitt ste i Vadstena, vars kloster blev vida bermt. Snart uppstodo dotterkloster i flera av Europas land. Birgittinerordens munkar och nunnor sysslade flitigt med versttnings- och avskrivningsarbete, och frn Vadstena kloster i frsta rummet utgick en betydande religis litteratur, bestende av _uppbyggelsebcker_, _prediko-_ och _legendsamlingar_ samt _delar av bibeln_, versatta till _svenska_. * * * * * Medeltidens _historiska_ litteratur r mycket knapphndig och utgres huvudsakligen av _rimkrnikor_, p vers avfattade berttelser om medeltida hndelser. lst r den s. k. _Stora_ eller _Erikskrnikan_, i vilken frfattaren -- tydligen en samtida person -- skildrar folkungarnas strider och i varm beundran fr hertig Erik, Magnus Laduls' son, prisar dennes ridderliga bedrifter. Vidare m nmnas _Nya krnikan_ eller _Karlskrnikan_, vars huvudperson r Karl Knutsson. Fr den historiska forskningen vida vrdefullare n rimkrnikorna r en vid slutet av medeltiden p latin skriven _svensk historia_, vars frfattare, domprosten i Uppsala, _Ericus Olai_ (dd 1486), r den frste, som fr sin framstllning begagnat sig av samtida, mnga nu frlorade dokument. * * * * * Den frste namngivne svenske skalden r _biskop Tomas_ i Strngns (dd 1443). Frn honom stamma tre till vr tid bevarade dikter: _Sngen om Engelbrekt_, en hyllning till frihetshjlten och en uppmaning till Sverges folk att kmpa fr fosterbygden, samt _Friheten_, vilken prisas ssom det bsta ting, och allegorien[6] _Troheten_, syftande p Karl Knutssons handlingsstt mot Erik Puke. Vid gudstjnsterna, som hllos p latin, sjngos latinska hymner[7] men ven en och annan svensk psalm, av vilka m ihgkommas: Den signade dag (n:r 424 i vr nu gllande psalmbok). * * * * * Frn detta tidevarv hrstamma ven en del av de episk-lyriska dikter, som vi kalla _folkvisor_. Sitt ursprung leder denna diktart sannolikt frn Frankrike, varifrn den utbredde sig ver den germanska vrlden. I vrt land upptrda folkvisorna tidigast under folkungatiden. De torde ha infrts av kringvandrande utlndska sngare (lekare), vilka fredrogo dem p riddarnas slott och vid borgarnas gillen. Sin blomstringstid i Sverge hade folkvisdiktningen under fjortonde och femtonde rhundradena men fortsatte ven in i nsta tidevarv. Efter hand spridande sig till allt vidare samhllslager upptogos folkvisorna slutligen av allmogen, folket, dr de levde sitt egentliga liv, d litteraturhistorikerns uppmrksamhet i brjan av 1800-talet fstes p dem. [Fotnot 6: _Allegori_ = lrodikt, vari naturkrafter och abstrakta begrepp framstllas som personer fr att inskrpa en sanning.] [Fotnot 7: Hymn r en lyrisk dikt, vari Gud och hans vrk (ven andra upphjda ting) besjungas.] Till sitt innehll r folkvisan oftast episk (sledes skildrande ngon tilldragelse). De handlande personerna ro vanligen frnmliga mn och kvinnor (riddare, adelsjungfrur o. dyl.) men ngon gng ven tagna frn de lgsta samhllslagren (vallhjon och tiggare). I ngra visor framtrda medeltidens vertro och vidskepelse, nmligen i dem som rra sig om vissa naturgudomligheter, ssom ncken, lvorna och brgakungen, och deras frhllande till mnniskorna.[8] Till formen ro folkvisorna i likhet med lyriska dikter avdelade i strofer och frbundna med en melodi. En egendomlighet fr dessa visor r det s. k. omkvdet, en i varje strofs slut och ibland ven i dess mitt terkommande versrad, som angiver grundstmningen i dikten. Fordom utfrde man vid folkvisans toner en enkel dans (stig- eller ringdans), varvid alla de dansande framsjngo omkvdet, under det att sjlva visan fredrogs av en eller ett par frsngare. ven kvarleva frn denna tid mnga _folksagor_ och _sgner_, vilka ehuru enkla och ofta barnsligt enfaldiga i sig gmma en rik skatt av poesi. Hos ngra bland dem sknjes det nordiska ursprunget, andra kunna med skl kallas vandrande sgner, emedan de i olika omkldnader upptrda hos de flesta europeiska folk. [Fotnot 8: Med hnsyn till mnesvalet kunna folkvisorna indelas i fljande grupper, mellan vilka dock ej alltid bestmda grnser kunna dragas: _naturmytiska visor_ (t. ex. _Den brgtagna_; _Ncken han gngar p snvitan sand_); _kmpavisor_ (_Kmpen Grimborg_, _Habor och Signill_); _riddarvisor_ (_Sven i Rosengrd_); _legender_ (_S:t Staffans visa_, _Duvans sng p liljekvist_) och _historiska visor_ (_Tord Bondes mord_, _Klosterrovet_, vari berttas, huru Sune Folkunge bortfrde konung Sverkers dotter ur Vreta kloster).] Reformationstiden (1521-1611). Gustav Vasas tronbestigning betecknar inbrottet av en ny tid fr Sverge, medfrande stora och genomgripande frndringar i svl politiskt som kulturellt hnseende. Sedan landet blivit befriat frn Danmarks verhghet och lst frn pvevldets band, kunde dess utveckling fortg i nationell riktning, och en inhemsk, svensk odling begynte frn denna tid blomstra. Vad bildningen betrffar, s blev den emellertid icke under reformationstidens frsta tid vederbrligen tillgodosedd. D klostren i enlighet med riksdagsbeslutet i Vsters stngdes, fingo ven de med dem frbundna skolorna dela deras de och ersattes icke med nya. Frst mot slutet av 1500-talet, nr den nya lran vunnit stadga och behovet av inhemska protestantiska bildningsanstalter gjorde sig gllande, begynte skolorna terupprttas. Vid Uppsala universitet terupptogs vrksamheten r 1595. Ett kraftigt medel till bildningens hjande var boktryckerikonsten, som vid denna tid vann spridning i Sverge. Reformationstidens litteratur r till vervgande del av religis och historisk art. Bland religisa skrifter kommer i frmsta rummet _bibelversttningen_, huvudsakligen utfrd av brderna Petri. Historiska skriftstllare voro bl. a. Olavus Petri, Peder Svart, Erik Gransson Tegel och Johannes Messenius. Den poetiska litteraturen utgjordes huvudsakligen av psalmer, folkvisor och ngra rimkrnikor. _Sprket_, som under unionstiden starkt uppblandats med danskan, fr nu en mera nationell prgel, drigenom att tskilliga frfattare upptogo fornsvenska uttryck och bjningsformer (gammalsvenskan). Vid tillmpningen av sprkreglerna rdde dock stor frvirring; gamla och nya, danska och tyska ndelser brukades om varandra. Den kade frbindelsen med utlandet hade jmvl till fljd, att mnga tyska och romanska ord intrngde i sprket. * * * * * [Illustration: Olavus Petristatyn i Stockholm.] _Olavus Petri_, reformationens frmste mlsman i Sverge, r tillika tidevarvets mest betydande skriftstllare. Han var fdd i rebro (1493), dr hans fader var smed. Sin frsta undervisning mottog han i fdelsestadens skola och vistades sedan ngon tid i Uppsala, varefter han fortsatte sina studier i Tyskland, frnmligast i Wittenberg, dr han 1518 undfick magistervrdigheten. Under sin vistelse hrstdes var han vittne till Luthers frsta upptrdande mot pvedmets villfarelser och omfattade med hnfrelse reformationens sak. terkommen till Sverge blev han sekreterare hos biskop Mattias i Strngns samt ngon tid drefter frordnad till frestndare fr domskolan i samma stad. Frimodigt brjade han nu infr kamrater och lrjungar frkunna de nya lror, som han inhmtat i Wittenberg, och samlade omkring sig en krets av liktnkande, bland vilka m nmnas rkedjknen _Laurentius Andr_. Genom denne fick konung Gustav knnedom om Luthers lror, fr vilka han fattade livligt intresse. Kort drp gavs t Olavus Petri ett vidstrcktare vrksamhetsflt, i det att konungen kallade honom till Stockholm ssom stadens sekreterare och tillika predikant i Storkyrkan. P sin nya plats utvecklade mster Olov en rastls vrksamhet ssom kmpe fr den nya lran. I en mngd populra (folkliga) _strskrifter_ angrep han ofrfrat och med vertygande kraft den katolska lran. Han var ocks stdse beredd att muntligt frsvara sin tro. Till rttelse fr enfaldiga klerker och kyrkoprster utgav han en _postilla_, som nnu lses av allmogen i vissa trakter av vrt land. Drjmte utarbetade han en _kyrkohandbok_ och flera samlingar _svenska psalmer_. Den frsta, vilken utkom 1526 och bar titeln Ngre Gudhelige Vijsor vthdragne aff then Heliga Skrift, innehll 10 psalmer, drav hlften versttningar, ssom Vr Gud r oss en vldig borg. Bland alstren av hans egen psalmdiktning terfinnas flera i 1819 rs psalmbok (n:r 21, 50 o. a.). Den frsta svenska versttningen av _Nya testamentet_, som frelg 1526, anses vara Olavus Petri vrk, och han deltog ven i arbetet p den fullstndiga _bibelversttningen_. Olavus Petri gnade sig tillika t historisk forskning, vars resultat han framlade i en _Svensk krnika_, omfattande tiden intill Gustav Vasa. I ett vrdigt, krnfullt sprk framstller frfattaren med bermvrd opartiskhet det historiska frloppet p grundvalen av viktiga, nu frkomna handlingar samt sker att utfinna historiens lrdomar. Emedan tskilligt i framstllningen i ngon mn syntes nedstta den svenska ran, drog sig krnikan Gustav Vasas misshag, varfr den ej utkom i tryck, men den spriddes i talrika avskrifter. -- Olavus Petri r dessutom frfattare till de frtrffliga _domareregler_, som inleda 1734 rs lagbok samt till det frsta svenska skdespelet (_Tobi Commedia_). I brjan av 1530-talet var Olavus Petri en kortare tid konungens kansler, vilket mbete han emellertid snart nedlade. P grund av olika sikter rrande reformationens genomfrande -- Gustav Vasa tycktes i denna frga lgga strsta vikten vid indragningen av kyrkogodsen -- vensom av andra orsaker drog han sig nmligen konungens misshag. Det gick slutligen s lngt, att han jmte Laurentius Andr anklagades fr hgfrrderi och dmdes till dden. Den uppenbart orttvisa domen gick dock ej i fullbordan, utan de blevo bda bendade. Tre r efter denna tilldragelse utnmndes Olavus Petri till kyrkoherde i Stockholms storkyrkofrsamling och innehade detta mbete till sin dd, 1552. * * * * * _Laurentius Petri_, Sverges frste luterske rkebiskop (fdd 1499, dd 1573), understdde troget sin broder i reformationsarbetet och utvecklade liksom denne en livlig litterr vrksamhet. Han var ledare av och utfrde till strre delen sjlv arbetet p den fullstndiga _versttning av bibeln_ som utkom 1541. Ngra r senare utgav han en _predikosamling_ samt upptrdde ven ssom _psalmfrfattare_. Sverges frsta luterska _kyrkoordning_ (antagen 1572) r likaledes hans vrk. I denna dagalgger han stort intresse fr undervisningens frmjande, i det att den inrymmer vr lsta _skolordning_. Laurentius Petri lade stor vikt vid sprkets renhet och frmanade ofta prsterna att icke med frmmande ord frbistra de enfaldiga. * * * * * [Illustration: Johannes Messenius.] Ssom _dramatisk_ och _historisk_ frfattare framtrdde vid tidevarvets slut _Johannes Messenius_. Han fddes i stergtland (1579). Sedan han ngon tid erhllit undervisning i Vadstena skola, sndes han omkring sexton r gammal till en polsk jesuitskola, vilken han med bermmelse genomgick. Efter fullbordade studier tervnde han till Sverge samt blev, sedan han avsvurit sin katolska tro, av Karl IX utnmnd till professor vid universitetet i Uppsala. Messenius gnade sig hr med iver och framgng t lrarekallet och samlade omkring sig mnga lrjungar. Men trtgirig och hrsklysten rkade han snart i strid med en annan akademisk storhet, professorn _Johannes Rudbeckius_. Till att ka stridens bitterhet bidrog den tvlan som Messenius upptog med sin motstndare. D denne enligt tidens sed lt uppfra latinska skdespel, s. k. _skoldramer_, skrev Messenius ngra skdespel p svenska med mnen ur fderneslandets historia, vilka sedan uppfrdes av hans lrjungar. Hans mening var att i femtio olika dramer framstlla hela den svenska historien, men han medhann endast sex. Bland dessa m nmnas _Disa_, som framstller sagan om en jungfru med detta namn, vilken under en hungersnd giver konungen ett klokt rd och drigenom rddar en mngd mnniskor frn dden. Messenii skdespel ro ej utan betydelse, ty genom dem vcktes hgen fr _svensk_ dramatisk konst. Fiendskapen mellan Messenius och Rudbeckius gick emellertid s lngt, att den t. o. m. franledde gatustrider mellan varderas anhngare bland studenterna, varfr Gustav Adolf frflyttade dem bda frn Uppsala. Messenius utnmndes till vrdare av riksarkivet och kort drefter till assessor vid den nyinrttade Svea hovrtt. Men snart invecklades han i nya strider och blev av sina motstndare anklagad fr att ha drivit stmplingar mot konungahuset. P grund hrav dmdes han till fngelse och insprrades p Kajaneborgs fstning i norra Finland. Hr kvarhlls han i nra tjugu r. Sina sista dagar tillbragte han i Uleborg, dr han avled 1636. Sin fngelsetid anvnde han till vetenskapliga studier och skrev drunder p latin ett stort vrk, _Scandia illustrata_, en svensk rikshistoria. Arbetet, som vittnar om stor belsenhet och r synnerligen opartiskt hllet, utgavs frst 65 r efter hans dd. Stormaktstiden (1611-1718). Sedan Sverges sjlvstndighet gent emot utlandet blivit hvdad samt reformationen vunnit stadga, gr dess utveckling under detta tidevarv raskt framt, och medan landet bliver en politisk stormakt, gres ocks stora ervringar p den andliga odlingens omrde. Flera av tidevarvets regenter visade varmt intresse fr bildningens hjande; srskilt framstr Gustav II Adolf ssom den _hgre undervisningens_ frmjare. Genom hans storartade gva av omkring 300 hemman till Uppsala universitet blev dess stllning tryggad. Under hans regeringstid inrttades ocks ett nytt universitet i Dorpat vensom det frsta svenska _gymnasiet_ (i Vsters). Lngre fram tillkommo nya hgskolor i _bo_ (1640) och _Lund_ (1668), och flera stiftsstder erhllo gymnasier. Fr att tillgodose _allmogens undervisning_ inrttades under Karl XI:s regering flerstdes sockenskolor, och i den av samme konung utfrdade kyrkolagen (som nnu r gllande) stadgades, att prsterna skulle tillse, att yngre personer finge lra sig lsa i bok. Dock rdde nnu mycken okunnighet och vidskepelse i landet ven hos de mera bildade; drom vittna de sorgligt ryktbara hxprocesserna. Den _vetenskapliga_ odlingen i Sverge under stormaktstiden omfattar flera vetenskapsgrenar. _Historie-_ och _fornforskning_ bedrevos av bl. a. Olov Verelius, Johan Peringskild och Olov Rudbeck d. . De historiska arbetena frn denna tid utmrka sig i allmnhet fr en strvan att giva fderneslandet hga anor och en stolt forntid med sidosttande av den historiska sanningen. P _naturvetenskapernas_ omrde vrkade lkaren Urban Hjrne och mekanikern Kristoffer Polhem m. fl. _Diktningen_, som frut huvudsakligen utgjorts av konstls naturpoesi, utvecklar sig under detta tidevarv till vrklig skaldekonst. Strsta frtjnsten hrom har _Georg Stiernhielm_, i det att han var den frste som fr diktning p modersmlet begagnade antika[9] versformer och slunda, ssom han sjlv sger, lr snggudinnorna dikta och spela p svenska. Ngra skalder, den s. k. _romanska riktningens_, efterbildade i sin diktning Italiens, Frankrikes och Tysklands vittra alstring. I _sprket_ inblandades under detta tidsskede mnga frmmande ord. En trffande bild av den rdande sprkfrbistringen gav Olov Rudbeck d. ., som skrev, att nr somliga hava lrt tskilliga sprk och skola skriva ngra svenska rader, s lappa de dr in ord ur alla dessa, s att det rtt ser ut som en narrs drkt eller tiggares, vilken haver sammanlappat sina klder av alla de slags lappar han funnit p gatorna. Flera framstende skriftstllare ivrade dock fr sprkets rensning samt fr dess utbildning genom en rikare ordbjning och en mera efter uttalet lmpad rttstavning. Genom den av Karl XI pbjudna _nya bibelversttningen_ hade hgen fr forskningar i modersmlet blivit vckt. I det nya bibelvrket, som frelg i tryck 1703, Karl XII:s bibel, bibehllos dock i stor utstrckning bde gamla bjningsformer och gammalt skrivstt. Detta arbete blir slunda fornsprkets sista grnsmrke, ty i litteraturen i vrigt vann nysvenskan snabbt allt strre utbredning. [Fotnot 9: Antik = fornartad, ngot som tillhr den grekiska eller romerska forntiden.] * * * * * Ssom representant fr den ldre visdiktningen framstr _Lars Wivallius_ (fdd 1605 p grden Vivalla i Nrke, dd 1669). Adertonrig kom han till Uppsala men reste efter en kort tid till utlandet, dr han under flere r frde en mycket ventyrlig tillvaro. Utan pnningar och saknande hg fr ngon bestmd sysselsttning drog han frn land till land, n tjnande som soldat, n livnrande sig med att undervisa, mla portrtt o. dyl. Efter sina irrfrder, i frmmande land kom han till Skne, dr han under namn av baron Erik Gyllenstjrna fick tnjuta gstfrihet hos en svensk adelsman, Vulf Grijp p Bjrkebrga, samt lyckades vinna dennes dotter. D bedrgeriet uppdagades, tog han till flykten men blev omsider fngslad. Under den drp fljande rttegngen utvecklade han i frsvarsskrifter p vers och prosa en gldande vltalighet och stor fyndighet. Slutligen dmdes han dock till fngelse p Kajaneborg, dr han under stora lidanden tillbragte sex lnga r. Efter frigivandet tervnde han till Stockholm och lyckades bli utnmnd till auditr vid ett gardesregemente drstdes. Sina sista dagar tillbragte han p fdernegrden. Wivallius dagalgger i sitt skaldskap strre herravlde ver formen n ngon annan svensk skald fre honom. I sina dikter besjunger han bl. a. naturens sknheter och frihetens vlsignelse (_Ack Libertas,_[10]_ du dla ting_). Bland hans religisa snger m nmnas _Den tredje psalm Davids_. Den allmnnast knda av hans visor r utan tvivel den av en vemodsfull stmning genomtrngda: _Varer nu glade, min' fiender all!_ [Fotnot 10: Libertas = frihet.] * * * * * [Illustration: Georg Stiernhielm.] Storhetstidens frmste skald r _Georg Stiernhielm_. Stiernhielm var son av en brgsman, Olov Marqvardsson, och fddes i Vika socken i Dalarne (1598). Efter frberedelse i Vsters skola avgick han vid 21 rs lder till universitetet i Uppsala samt fretog sedan en lngre utlndsk resa, varunder han bedrev studier vid flera, fretrdesvis tyska, hgskolor. Hemkommen tjnstgjorde han ngon tid som lektor vid Vsters gymnasium, men sedan han genom sina stora kunskaper och lysande snillegvor dragit sig de maktgandes uppmrksamhet, anvndes han tid efter annan i en mngd olikartade vrv. r 1630 utnmndes han till assessor vid hovrtten i Dorpat samt blev fljande r adlad. Ngra r senare terkallades han till Stockholm fr att deltaga i lagkommissionens arbete. Det r vid denna tid -- han var d ver 40 r -- hans vrksamhet som skald begynner. Genom att forma sprket efter antikens versbyggnader hjde Stiernhielm den svenska diktningen till en vrklig konstpoesi, varfr han ock av eftervrlden har blivit kallad den svenska skalde_konstens_ fader. Hans mest bermda diktalster r _Herkules_, en allegorisk dikt, som behandlar sagan om Herkules vid skiljevgen, dr fru Lusta och fru Dygd var fr sig skte draga honom p sin sida. Dikten r egentligen en mlning av tidens seder, och Herkules r den unge svensken, som stlles i valet mellan ett liv i lttja och sinnliga njutningar ena sidan samt dygd och pliktuppfyllelse den andra. Herkules r skriven p _hexameter_, vilken versform hrmed infres i svensk poesi. Av Stiernhielms vriga dikter m nmnas _Brllopsbesvrs ihgkommelse_, vari p ett skmtsamt stt skildras det myckna besvr, som r frknippat med ett brllop p landet. Vid sidan av sitt skaldskap gnade sig Stiernhielm t vetenskaplig forskning p olika omrden. Han sysslade med matematik, naturvetenskap och filosofi samt bedrev hvda- och sprkforskning. Fr modersmlets utbildning och frdling ivrade han varmt och begynte utgivandet av en ordbok, kallad _Gambla Svea och Gtha mles fatebur_, varav han emellertid blott medhann frsta bokstaven. Hans mngsidighet hade nmligen till fljd, att mycket av vad han pbrjade, blev ofullbordat. Efter ngra rs vistelse i Stockholm terflyttade Stiernhielm till Livland men ndgades inom kort med maka och barn fly drifrn, sedan hans gods blivit plundrat av ryssarna. Alldeles utblottad terkom han till Sverge. Snart erhll han dock nya mbeten och utnmndes slutligen till frestndare fr det av Magnus Gabriel de la Gardie inrttade antikvitetskollegiet, vilket mbete han innehade till sin dd (1672). I det lngsta bibehll han sjls- och kroppskrafter ofrminskade och sysselsatte sig nnu vid 73 rs lder med vetenskapligt forskningsarbete. Till sinnet var han glad, ppen och frimodig. Hans vn och lrjunge, skalden _Columbus_, sger om honom: Han tackade innerligen sin skapare, som honom i sina dagar en hlsosam kropp, ett gott frstnd, dagligt brd, ett frnjsamt sinne och ett glatt gemyt hade frlnt. Hans gravskrift, som han sjlv dikterat, lydde: Han levde glad, s lnge han levde. * * * * * Samma nit om sprkets uppodling, som drev Stiernhielm att reformera den svenska poesien, synes ven ha ggat en annan av tidevarvets mn till vitter alstring. I en samtidigt med Stiernhielms Herkules utgiven dikt, _Thet Swenska sprketz Klageml_, av Skogekr Bergbo, under vilket namn man antagit, att presidenten _Gustav Rosenhane_ (dd 1684) skulle dlja sig, klagar skalden ver att thet icke, som sig borde, hrat blifver. Senare utkommo under samma pseudonym tvenne diktsamlingar: _Fyratijo sm wijsor_ samt _Venerid_, en samling av 100 sonetter,[11] utgrande krlekskvden, som ro tillgnade den kvinna, vars namn diktvrket br. * * * * * Den ovan nmnde _Samuel Columbus_ (fdd 1642, dd 1679) skrev -- jmte tillfllighetsverser p hexameter efter Stiernhielms mnster -- flera veka och stmningsfulla lyriska dikter, dri han visar ett utprglat sinne fr versens vlljud. Hans frnmsta vrk ro de religisa diktsamlingarna _Den bibliske verlden_ och _Od svetic_[12] (i den senare frekommer psalmen 440 i 1819 rs psalmbok). Tillsamman med Stiernhielm, hans faderlige vn och gynnare, vrkstllde han en dramatisering av dennes Herkules. ven p sprkforskningens omrde upptrdde Columbus som frfattare med ett utkast till en svensk sprklra, den frsta i sitt slag: _En svensk orde-sktsel_. * * * * * _Lasse (Lars) Johansson_ (fdd 1638, dd 1674), vanligen kallad _Lucidor_[13]_ den olycklige_, har skrivit andliga och vrldsliga visor, av vilka flera rja en mindre vanlig skaldebegvning. Frmst st hans _psalmer_ (i omskriven form intagna i vr nuvarande psalmbok, n:r 463, 465 och 467), vilka p ett gripande stt mla den skuldmedvetne syndarens nger. Bland hans vrldsliga dikter m nmnas ngra _dryckesvisor_, vari han med en dramatisk livlighet, som pminner om Bellman, skildrar ngra scener ur den tidens krogliv. Lucidors levnadsfrhllanden ro fga knda. Sedan han en tid studerat i Uppsala samt gjort en utlndsk resa, bosatte han sig i sin fdelsestad, Stockholm, dr han frtjnade ett knappt brd med att giva sprklektioner och skriva tillfllighetsdikter, ssom brllops- och begravningssnger, samt frde fr vrigt ett oordentligt levnadsstt. Under ett besk p kllaren Fimmelstngen rkade han i grl med en annan krogkund, vilken genomborrade honom med sin vrja. Efter hans dd utgavs en del av hans dikter under titeln _Helikons blomster_. [Fotnot 11: Sonett, en dikt med tv fyraradiga och tv treradiga strofer. Denna versform hrstammar frn Italien, dr den tidigt ndde stor fullndning genom skalderna _Dante_ och _Petrarca_.] [Fotnot 12: Den fullstndiga titeln lyder: Od svetic, thet r ngre verldsbetracktelser, sng-vijs frfattade.] [Fotnot 13: Lucidor, av ett latinskt ord, lucidus, som betyder skinande, klar.] * * * * * _Hkan (Hakvin) Spegel_ (fdd 1645, biskop i Skara och Linkping, rkebiskop, dd 1714) r tidevarvets ryktbaraste _psalmfrfattare_. Av hans psalmer, som utmrka sig fr flrdlshet, trosvrme och poetisk sknhet, intogos i 1695 rs psalmbok icke mindre n 38 st. varibland ett tjugutal ro bibehllna i den nuvarande. Ett annat poetiskt arbete av hans hand r _Guds wrck och hwila_, en framstllning av skapelsehistorien. Spegel var tillika en framstende predikant och en varm ivrare fr folkbildningens hjande. Han var en av de lrdaste och mest vrksamma kmparna fr nysvenskan; hans _Svensk Ordabook_ (utgiven 1712) r den frsta ngot s nr fullstndiga ordboken ver svenska sprket. * * * * * _Jsper Svedberg_ (fdd 1653, professor i Uppsala, biskop i Skara, dd 1735) intager likaledes ett framstende rum p psalmdiktningens omrde. Huvudsakligen genom hans frsorg utarbetades ett _frslag till ny psalmbok_, som granskades och ven gillades. Men sedan den utkommit frn trycket, blev den p ngra avundsmns tillskyndan indragen under fregivande, att den var irrlrig, och Svedberg, som sjlv bekostat tryckningen, gjorde stor ekonomisk frlust. P grundvalen av Svedbergs frslag utarbetades emellertid den psalmbok, som antogs 1695 och vanligen kallas gamla psalmboken. (Av dess psalmer ha omkring 200 insatts i den nuvarande.) Bland de psalmer Svedberg sjlv skrivit, m framhllas n:r 99, 342 samt 500: 7 v. (Herre, signe du och rde). Fr sprkets reformering genom en frbttrad rttstavning var han livligt vrksam och utvecklade sina sikter bl. a. i en skrift, kallad _Schibboleth_[14] eller _Swenska sprkets rycht och richtighet_. [Fotnot 14: Ordet, Schibboleth r hmtat ur Domareboken (kap. 12:5 ff.).] Bland tidevarvets psalmsngare frtjna ven att nmnas _Peter Lagerlf_ (fdd 1648, professor i Uppsala, dd 1699) och _Jakob Arrhenius_ (fdd 1642, likaledes professor, dd 1725). Den frstnmnde har skrivit n:r 328 och 332 i nu gllande psalmbok, och av den senare ha vi de vackra psalmerna 52, 213 och 215 m. fl. Lagerlf utmrkte sig ven ssom _latinsk_ skald och har dessutom diktat ett av hans samtid mycket bermt krlekskvde, _Sng till Elisandra_. * * * * * _Johan Runius_ (fdd 1679, dd 1713) var av sin samtid hgt uppburen fr sina poetiska alster och erhll t. o. m. hederstiteln skaldefursten. Hans dikter, som efter skaldens dd utgvos samlade under titeln _Dudaim_[15], bra prgeln av ursprunglighet, hurtighet och ett gott skmtlynne, men ngot strre litterrt vrde ga de icke, i det att de ro skligen andefattiga och formen ofta r vrdslsad. Bland hans dikter mrkes _Friskens och Runii resa till Dalarn_ med en livlighet i skildringen, som leder tanken p Bellman. Runius' frmga att rimma var frvnansvrt stor. Som ex. hrp m nmnas _Rimdanz i fastlagen_. Trots fattigdom och sjuklighet bibehll Runius sitt muntra lynne in i det sista. Dagen fre sin dd, den 1 juni, skrev han: Har majus varit svr och bitter tid fr Runius, s ger vl honom Gud en glad och rolig junius. * * * * * Den romanska skalderiktningens frnmste representant i Sverge r _Gunno Dahlstierna_, som fre adlandet hette Eurelius (fdd 1661, lantmteridirektr, dd 1709). Dahlstiernas mrkligaste dikt r _Kungaskald_, ett sorgekvde vid Karl XI:s dd, vilket r skrivet p ett italienskt versmtt, ottave rime, som han infrde i svensk poesi. I 268 ttaradiga strofer besjunger han i ett hgstmt sprk det svenska storvldet, men de storsttliga bilder som han anvnder, sl ofta ver i det ljliga (himmelns silvervrta, Phoebus[16] sockerknippe), och de talrika lrda vndningarna tarva frklaringar, fr att dikten skall bliva njutbar. Lyckligtvis fann denna diktart som inom den bildande konsten motsvarades av den samtidigt rdande barockstilen, fga efterfljd i Sverge. [Fotnot 15: Dudaim = krlekspple.] [Fotnot 16: Foibos Apollon, i den grekiska gudavrlden sngens gud.] * * * * * P vergngen till nsta tidevarv st de tvenne fljande skalderna. _Jakob Frese_ (fdd i Finland omkr. 1690, dd 1729) brjade sitt frfattarskap med tillfllighetsdikter i den gngse stilen. Smningom ndde han dock fram till en mera egenartad diktning i skildringen av sitt eget livs inre. Under intrycket av dels fderneslandets olyckor, dels egna lidanden (en lngvarig sjukdom) f hans snger en vemodig, klagande grundton, som knnetecknar srskilt hans _Vrbetraktelser_. I _Passionstankar_ trder oss till mtes en from barnatro, blandad med en djup levnadstrtthet. * * * * * _Samuel von Triewald_ (fdd 1688, dd i holsteinsk tjnst 1743) blev en banbrytare fr den nya litterra smakriktning, den _fransk-klassiska_[17], som under fljande tidsskeden skulle stta sin prgel p vrt lands vittra alstring. I sin satir[18] _Mot vra dumma poeter_ gisslar han obarmhrtigt svl det andefattiga rimsmideriet som den frkonstlade och svulstiga knslopoesien. I ngra kvicka skmtberttelser p vers efterbildar han den franske skmt- och fabeldiktaren _Lafontaine_. [Fotnot 17: Klassisk, i vidstrckt mening lika med mnstergill, ypperlig, av bestende vrde.] [Fotnot 18: Satir = dikt som frljligar mnniskornas drskaper.] * * * * * [Illustration: Olov Rudbeck d. .] Bland de mn som under stormaktstiden gnade alla sina krafter t den andliga odlingen, str _Olov Rudbeck d. ._ i frmsta ledet. Han var fdd i Vsters (1630) och son av den lrde och dugande professorn, sedermera biskopen Johannes Rudbeckius (se sid. 16). Vid 16 rs lder kom han till Uppsala, dr han gnade sig t naturvetenskapliga, fretrdesvis medicinska studier och gjorde redan som student sitt namn oddligt genom upptckten av de s. k. lymfkrlen. Genom ett frikostigt understd av drottning Kristina blev han i tillflle att fretaga en studieresa till utlandet, frnmligast Holland. Efter hemkomsten utnmndes han till professor i botanik samt ngra r senare i medicin vid Uppsala universitet och lyckades snart genom sina frelsningar och frevisningar vcka den studerande ungdomens intresse fr dessa vetenskaper, som han dessutom frmjade genom att uppfra en anatomisk lrosal, anlgga en botanisk trdgrd m. m. Fr vrigt var knappast ngot vrksamhetsflt honom frmmande; han gnade sig med framgng t fysik, astronomi, fornforskning samt frskte sig p konster och handasljder. I stadens offentliga vrv deltog han p ett stt, som frskaffade honom det erknnandet, att allt som skulle gras, gjorde _han_ i sta'n. Ssom skriftstllare vann Rudbeck europeisk ryktbarhet genom sitt mrkliga arbete _Alland eller Manheim_, vanligen kallat Atlantikan. I detta sker han bevisa, att ett av den grekiske filosofen Platon beskrivet mnstersamhlle, Atlantis, varit ingenting annat n det gamla Sverge, samt att detta var det frst odlade landet p jorden, de indo-europeiska folkens urhem och den vsterlndska kulturens vagga. Detta arbete, som vittnar om frfattarens stora belsenhet och framfr allt fyndighet, vckte ett ofantligt uppseende -- ven utlandets lrda uttryckte sin beundran -- och de dri uttalade sikterna gllde lnge som historiska sanningar. De stolta forntidsdrmmarna frbleknade dock efter hand infr en mera kritisk hvdaforskning, och numera tillmtes Atlantikan icke ngot vetenskapligt vrde.[19] Av det stort anlagda vrket utkommo tre delar. Den fjrde var under tryckning, d en frhrjande vdeld lade strre delen av Uppsala i aska (1702), varvid svl manuskript som frdigtryckta exemplar frstrdes. Fyra mnader efter denna hndelse slutade han sitt vrksamma liv. Uppsala domkyrka, som han genom sin rdighet rddade undan lgorna, bevarar hans stoft. [Fotnot 19: Angende indo-europeernas urhem torde frtjna ppekas, att vetenskapliga forskare i vra dagar framlagt skl fr att detta vrkligen skulle ha varit belget vid stersjns strnder (Nord tyskland, de danska arna och Sydsverge).] Frihetstiden (1718-1772). I vissa avseenden r frihetstiden ett av de mest glnsande tidevarven i vr historia. Visserligen upphrde Sverge under Karl den tolvtes regering att vara en stormakt i politiskt hnseende, men sedan den stora ofredens dagar voro slut, ndde vetenskapen, konsten och litteraturen en blomstring, som dittills icke skdats i vrt land. Frihetstidens ledande mn intogo i allmnhet en vlvillig hllning gentemot den andliga odlingen, och mnga av dem understdde med pnningar litteraturens, konstens och vetenskapens frmsta utvare. Av stor betydelse blevo de lrda samfund eller _akademier_, som under denna tid inrttades. Den lsta av dessa r _Vetenskapsakademien_, som bildades 1739, och bland vars stiftare mrkas Linn, Hpken och Alstrmer. Denna akademi frmjar isynnerhet den naturvetenskapliga forskningen. Den fr konst och litteratur varmt intresserade drottning Lovisa Ulrika grundade ngra r senare _Vitterhetsakademien_, men dess inflytande p Sverges litteratur blev ej synnerligen stort, alldenstund den snart av politiska skl mste nedlgga sin vrksamhet. I annan form blev den emellertid sedan terupprttad. De bildande konsterna uppmuntrades av _Mlar- och bildhuggarakademien_ (= Fria konsternas akademi), musiken av _Musikaliska akademien_. Ett utmrkande drag fr hela detta tidevarv r en strvan efter att framfr allt frmja det nyttiga. Denna strvan visar sig ven inom _vitterheten_. Lrodikter ro under denna tid mycket vanliga. Det ledande landet i Europa var Frankrike, och detta var orsak till att den franska smaken vann insteg ven hos folk av andra nationer. De franska diktarna, tragedifrfattarna _Corneille_ och _Racine_, komedifrfattaren _Molire_ m. fl., togos till mnster, och flertalet av tidens skalder anvnde versformer, som voro lmpade efter det franska sprkets lagar, men som icke alltid voro till frdel i andra tungoml. Under detta tidevarv framtrdde de frsta romanfrfattarna i vrt land. _Historieskrivningen_ bedrevs av Olov von Dalin och Sven Lagerbring. Under frihetstiden fullbordades ocks vr nnu gllande lagbok, den s. k. _1734 rs lag_, vilken dock sedermera undergtt vissa frndringar. _Sprkforskningen_ gick framt med stora steg under ledning av Johan Ihre (fdd 1707, dd 1780), och under denna tid erhll vrt modersml den form, som det i huvudsak nnu har. Dalins tidning _Then Swnska Argus_ bidrog kraftigt till nysvenskans utveckling, och detsamma var fallet med den nyss nmnda lagboken. Det mest utmrkande fr frihetstiden r emellertid den lysande rad vetenskapsmn, som Sverge d hade att framvisa. Det var nu som _Linn_ gjorde sitt namn bermt inom botanikens omrde, och p kemiens flt vrkade Torbern Bergman samt Karl Vilh. Scheele. En naturvetenskapsman, vilkens storhet man frst i vra dagar kunnat fullt uppskatta, var den ven som andeskdare bekante Emanuel Svedenborg, Jsper Svedbergs son. De resultat, som han kom till, angende hjrnans bark som ste fr sjlens liv, ha nu, ver ett sekel efter hans dd, bekrftats av vetenskapen och gjort Svedenborgs namn till ett av de mest lysande i vr historia. * * * * * [Illustration: Olov von Dalin.] Frihetstidens mest betydande frfattare r _Olov von Dalin_ (fdd 1708, dd 1763). Han var prstson frn Halland. Vid ett rs lder frlorade han sin fader, men styvfadern gav honom en vrdad uppfostran. Tretton r gammal sndes han till Lund, dr han blev en flitig lrjunge till den bermde professor Rydelius. Genom hans bemedling erhll Dalin en lrareplats i Stockholm, dr han snart intrdde p mbetsmannabanan. Redan fre sin stockholmsvistelse hade Dalin brjat skriva vers, och drmed sysslade han ven, sedan han kommit till huvudstaden. Under ett par rs tid utgav han den frut nmnda tidningen Then Swnska Argus, som blev mycket lst. I Argus skrev Dalin skmtsamma, satiriska artiklar, i vilka han framhll sin tids lyten. Denna tidning meddelade inga nyheter och var sledes i viss mn olik vra dagars pressalster. r 1734 upphrde Argus, och man srjde ver hela riket liksom ver ett besynnerligt ddsfall. Allmnheten visste ej, vem som var utgivare av Argus, men rikets stnder uttalade sig fr att frfattaren skulle ihgkommas med befordran, ifall han ngon gng skulle bliva knd. Av Dalins vriga skrifter p prosa mrkes srskilt _Sagan om hsten_, i vilken han skildrar svenska folkets och dess konungars den under nyare tiden t. o. m. Karl den tolvtes dd. Denna berttelse skrev Dalin efter hemkomsten frn en utlndsk resa, och d utgav han ven sin frnmsta dikt i bunden form, _Svenska friheten_. Bland hans smrre lyriska dikter mrkes den vackra _ngsvisan_. Han skrev ven ett par skdespel och visade p s stt sitt intresse fr den nybildade _Svenska teatern_. P stndernas frslag fick Dalin i uppdrag att utarbeta _Svea rikes historia_. Utmrkande fr detta vrk r det lttfattliga sprket, som gjorde, att intresset fr historiekunskapen blev vckt ven hos de bredare samhllslagren. Dalin frskte att s mycket som mjligt hlla sig utanfr partistriderna, men sedan han blivit kronprins Gustavs lrare, drogs han allt mer t hovpartiet. P grund av sitt frhllande till konungahuset mste han lmna sin plats men tillts tervnda efter en tid av fyra r, varefter han utnmndes till hovkansler, vilket mbete han innehade till sin dd. * * * * * [Illustration: H. Ch. Nordenflycht.] En riktning, ngot avvikande frn Dalins, fretrder fru _Hedvig Charlotta Nordenflycht_ (fdd 1718). Hon r den frsta person, som i vrt land helt gnat sig t litterra vrv, ty alla hennes fregngare, svl manliga som kvinnliga, idkade skriftstlleriet mera som en bisyssla. Skillnaden med Dalins och fru Nordenflychts frfattarskap kan angivas slunda, att den frres betecknar vergngen frn gammalt till nytt, under det fru Nordenflycht och den henne nrstende kretsen rjde vg fr det gustavianska tidevarvets litterra riktning. Hedvig Charlotta Nordenflycht var fdd i Stockholm men uppfostrades p landet. Redan som barn visade hon sig mycket vetgirig och sysslade helst med lsning. Frldrarna motarbetade dock hennes nskan att f studera. Efter sitt gifterml med en prstman, Jakob Fabricius, bodde fru Nordenflycht en tid i Karlskrona men frlorade dr inom kort sin make. Hon flyttade drefter ter till stockholmstrakten och skte sin trst i diktning. Hennes mest bemrkta skaldestycken frekomma i diktsamlingarna _Den srjande turturduvan_ och _Kvinnligt tankespel_. I den frra uttrycker hon sin sorg ver makens dd. I fru Nordenflychts hem umgicks en stor del av tidens yngre vitterhetsidkare, bland vilka vrdinnan sjlv utgjorde medelpunkten. Mycket arbetade hon fr att vidga kvinnans vrksamhetsflt. Under sina sista r bebodde hon ett litet torp i nrheten av Skokloster i Uppland, och dr slutade hon sina dagar 1763, samma r som Dalin. * * * * * [Illustration: Gustav F. Creutz.] _Gustav Filip Creutz_ (fdd 1731, dd 1785) representerar samma riktning som fru Nordenflycht och var en av hennes nrmaste umgngesvnner. Han gjorde sig tidigt bemrkt genom sin och Sverges frnmsta herdedikt, _Atis och Camilla_, en sng s ljuv som lrkornas om vren. I sttliga verser skildrar han de sorger och lidanden, som lejonjgaren Atis och Dianas prstinna Camilla hade att utst, innan de blevo frenade. Creutz innehade flera av fosterlandets hgsta mbeten, vilket torde ha vrkat hmmande p hans diktarvrksamhet, som omfattade en period av blott tio r. * * * * * [Illustration: G. F. Gyllenborg.] _Gustav Fredrik Gyllenborg_ (fdd 1731, dd 1808), dygdens sngare, var i mycket en motsats till sin ungdomsvn Creutz. Den strsta skaldebegvningen av dessa bda sngarbrder gde onekligen Creutz, men ven av Gyllenborg ha vi flera vackra dikter, oftast av en allvarlig satirisk lggning. Mest bekanta ro hans _fabler_[20] samt det stora skaldestycket _rstiderna_, en mlning i ord. * * * * * _Anders Odel_ (fdd 1718, dd 1783) var frfattare till den ver hela landet sjungna, 90 strofer lnga visan om den mrdade _Malcolm Sinclairs_ ankomst till underjorden, dr han trffade bl. a. Karl den tolvte. Denna visa fick politisk betydelse drigenom, att den underblste krigsstmningen i landet. [Fotnot 20: Fabel = dikt, i vilken djur, vxter eller livlsa freml upptrda som talande. Fabeln avser ofta att inskrpa ngon moralisk lrdom.] * * * * * _Jakob Wallenberg_ (fdd 1746, dd 1778), skrev den ven i vra dagar grna lsta humoristiska reseskildringen _Min son p galejan_, skildrande en frd till Ostindien. * * * * * Frihetstidens frnmste hvdatecknare var _Sven Lagerbring_ (fdd 1707, dd 1787), som i _Svea rikes historia_ skildrat vrt lands den till inp 1400-talet. I stilens behag vertrffas Lagerbring av Dalin men i forskningens djup av ingen samtida. * * * * * [Illustration: Karl von Linn.] I den lysande rad vetenskapsmn, som detta tidevarv har att uppvisa, intar _Karl von Linn_ en av de frmsta platserna. Han fddes i Rshults komministerbostlle i Smland 1707. Fadern, som var prst, nskade, att ven sonen skulle gna sig t detta kall. Men det gick trgt i Vxj skola fr den unge Linnus, vilket namn han bar, innan han blev upphjd i adligt stnd. Endast fr naturvetenskaperna, synnerligast botaniken, hyste han ngot strre intresse. Fadern gav till slut efter fr hans nskan att f bli lkare, och han fortsatte drefter studierna frst i Lund och sedan i Uppsala. Under fattigdom och frsakelser arbetade han sig fram och vann vrldsrykte fr sina upptckter inom botanikens omrde. Sedan han en tid vistats i Stockholm som praktiserande lkare, kallades han till professor i botanik vid universitetet i Uppsala. Linn fretog en mngd resor inom och utom fderneslandet, och i sina _resebeskrivningar_ (_Lapplndska resan_, _Sknska resan_, _Vstgtaresan m. fl._) har han i ett klart, lttfattligt och poetiskt sprk redogjort fr sina iakttagelser i naturen och bland folket. Linn avled 1778. Gustavianska tiden (1772-1809). Det tidevarv som fljde efter frihetstiden, freter i vittert avseende en rik blomstring, strre n under ngon fregende period. Fortfarande r den franska smaken rdande. I Frankrike frkunnade _Voltaire_, _Rousseau_ m. fl. den s. k. _upplysningstidens_ lror, som till slut mynnade ut i den stora revolutionen. Upplysningstidens frnmste representant i vrt land r _Kellgren_, som i sin tidning _Stockholmsposten_ med iver frfktade Voltaires sikter. Upplysningsmnnens kamp frdes ofta p ett hnsynslst stt, men mycken rhet och vidskepelse ha blivit skingrade tack vare deras vrksamhet. Under den tid som fljde efter Gustav III:s dd, hade vitterhetens mn mycket motstnd att bekmpa. Tryckfriheten inskrnktes av Reuterholm, som ocks i frargelsen ver att ej hava blivit invald i Svenska akademien upphvde dess vrksamhet. Gustav IV Adolf tillt den visserligen att terupptaga sitt arbete, men ngon gynnare av litteraturens mn blev den nye konungen aldrig. I vetenskapligt hnseende str tidevarvet tillbaka fr frihetstiden. Knappast ngot enda nytt stort namn p detta omrde har gustavianska tiden att uppvisa. * * * * * [Illustration: Gustav III.] _Gustav III_ (fdd 1746, dd 1792), uppfostrad i enlighet med tidsandan, tog sig an flera av de frfattare, som under denna tid framtrdde, och vitterhet och konst hade alltid i honom en hngiven vn. Alldenstund han sjlv hyllade den franska smakriktningen, blev det fretrdesvis diktare av denna skola, som kommo i tnjutande av hans beskydd, men ven till andra frfattare strckte sig hans vlvilja. Sitt intresse fr litteratur och konst visade konungen ven genom terupprttandet av _Svenska teatern_ och instiftandet av _Svenska akademien_. Fr teaterns rkning skrev han flera skdespel, bland dem det bermda stycket _Siri Brahe och Johan Gyllenstierna_. Ofta hade han dock Kellgren eller ngon annan av sina frtrogna till att utarbeta sina alster. Svenska akademien inrttades 1786 och liknar till sammansttning och ndaml den av kardinal Richelieu stiftade _Franska akademien_. Svenska akademiens ml r att befordra _vltaligheten_ och _skaldekonsten_ samt uppodla _sprket_. Medlemmarna ro till antalet aderton, och vid intrffad ledighet vlja de kvarvarande eftertrdaren. Vitterhetsakademien, som delvis arbetat i samma syfte som Svenska akademien, ombildades till att frmja den historiska forskningen och kallades hdanefter _Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien_. * * * * * [Illustration: Karl Mikael Bellman.] P vergngen mellan detta och fregende tidsskede str _Karl Mikael Bellman_, som fddes lst bland 21 syskon i Stockholm 1740. Frldrarna gvo honom en omsorgsfull uppfostran, och enligt faderns nskan intrdde han p mbetsmannabanan, vilken dock ej passade fr en natur sdan som hans. Tidigt visade sig hans vittra anlag. Redan fre frihetstidens slut hade han offentliggjort en stor del av de dikter, vilka han p 1790-talet samlade utgav i tryck under namn av _Fredmans epistlar_ och _Fredmans snger_. I dessa besjunger han Stockholm och stockholmstrakten, framfr allt Djurgrden, och det glada liv som dr frdes. Personerna i hans dikter, de s. k. bellmansfigurerna, tillhra oftast de ursprades krets, tillbringa sin mesta tid p krogen och fra en elndig tillvaro. P grund av detta mnesval ha Bellmans person och poesi blivit mycket olika bedmda, men hans stora snille har av alla erknts. Oftast ro hans dikter av ett humoristiskt skaplynne, men mngen gng framlyser vemodsdraget, sorgen i rosenrtt. Mnga av dem ro tillkomna under ett gonblicks ingivelse; han spelade melodien p lutan, och samtidigt diktades orden. Ord och musik ro nmligen p det innerligaste frenade hos Bellman. Hans snger ro skrivna fr att sjungas av en rst under ackompanjemang p ett knppinstrument, helst luta. Endast i sdant sammanhang kan man fullt frst Bellmans diktning och inse sanningen av Tegnrs ord, att det finns ej tid, som dessa toner sver, det finns ej land, som deras like har. Sedan Bellman lmnat sitt mbete, togs han om hand av Gustav III, som p flera stt understdde honom; bl. a. erhll han en sekreterarebefattning vid nummerlotteriet. Sjukdom och nd frdystrade hans sista r, och dden kom som en befriare den 11 febr. 1795. Den 26 juli 1829 avtcktes vid Bellmansro p Djurgrden den store sngarens byst. Denna dag, den s. k. bellmansdagen, har sedan rligen firats som en folkfest av Stockholms invnare. * * * * * [Illustration: Johan Henrik Kellgren.] Tidevarvets vriga frfattare kunna uppdelas i tv grupper. Den ena av dessa, den s. k. _akademiska kretsen_ eller _gustavianerna_, gde sin frmste representant i _Johan Henrik Kellgren_, behagens skald, som fddes i Vstergtland 1751. Fadern var prst. Efter studier frst i Skara och sedan i bo, dr Kellgren efter avlagda examina kallades till docent, erhll han anstllning som informator i Stockholm. Redan under sin bovistelse hade han blivit uppmrksammad fr de dikter han offentliggjort i pressen. I Stockholm valdes han till medlem i en litterr frening, Utile dulci, samt vrkade som medarbetare i och blev sedermera gare av tidningen Stockholmsposten, i vilken han slog de stora slagen, de blixtrande, fr sanning, rtt och vett. Kellgren frfktade med iver Voltaires sikter, och upplysningstidevarvets ider hade i vrt land ingen varmare frkmpe n han. Med Thorild frde han i sin tidning en stor, uppseendevckande strid angende den litterra smaken. Denna strid blev betydelsefull fr Kellgrens fortsatta vrksamhet som kritiker och skald. Bland hans dikter intaga de _satiriska_ och _lrodikterna_ frmsta rummet. Till det frra slaget hra _Ljusets fiender_, i vilken han kvickt gisslar motstndarna till upplysningen, samt den bekanta _Dumboms leverne_. Kellgren skrev ven mnga vackra lyriska dikter, bland dem _Den nya skapelsen_, vilket poem de i fljande tidevarv framtrdande nyromantikerna sjlva ansgo som ett frebud till sin egen knslofulla diktning. Denna sng r i sitt slag en av de yppersta icke blott i vr vitterhet utan i hela vrldslitteraturen. ven som _prosafrfattare_ och _dramatiker_ (_Gustav Vasa, Gustav Adolf och Ebba Brahe_ m. fl.) tillhr Kellgren tidevarvets frmsta. Han avled blott 44 r gammal 1795. * * * * * [Illustration: K. G. av Leopold.] _Karl Gustav av Leopold_ (fdd 1756, dd 1829) var bland de gustavianska skalderna den som stod konungen nrmast och tjnstgjorde som hans sekreterare. Han r bekant genom sina mnga _lrodikter_ och _idyller_[21] (_Egl och Anette_) samt fr ngra satiriska poem (_Mina nya rum, Byxorna_). I striden mellan Kellgren och Thorild stod han vid den frres sida. Under hela sin levnad var han en ivrig voltairian, och p grund hrav kom han p lderdomen i ganska skarpa strider med de d framtrdande nyromantikerna, vilka voro motstndare till den franska smakriktningen. Efter Gustav III:s dd frstod Leopold att vinna hertig Karls och hans gunstling Reuterholms bevgenhet. Annars voro gustavianerna ej synnerligen vl sedda av den nya regeringens mn. * * * * * _Johan Gabriel Oxenstierna_ (fdd 1750, dd 1818) r bekant som frfattare till skaldestycket _Skrdarna_, i vilket han i enlighet med sin samtids sikter framhller lantlivets behag och besjunger lantbrukarens yrke. * * * * * [Illustration: Anna Maria Lenngren.] Till gustavianerna kan ven rknas _Anna Maria Lenngren_, som var fdd i Uppsala 1755. Hemmet var fattigt, men fadern, professor M. Malmstedt, gav sin dotter en lrd uppfostran. Sin vittra bana brjade hon vid omkring 18 rs lder, d hon skrev den satiriska dikten _Tekonseljen_, i vilken hon gisslar smstadsskvallret. Sedermera versatte hon flera _operatexter_.[22] Efter sitt gifterml med sekreteraren Karl Lenngren offentliggjorde hon anonymt i Stockholmsposten, dr hennes man var medarbetare, de dikter, som frskaffat henne icke blott samtidens utan ven eftervrldens beundran. Bland dessa mrkas _Pojkarna_, en skildring av barnarens sorglsa tid, _Den glada festen_, en idyll frn en prstgrd p landet, samt de satiriska _Grevinnans besk_, _Frken Juliana_, _Portrtterna_ m. fl. [Fotnot 21: Idyll = herdedikt.] Flertalet av fru Lenngrens dikter ga ett skmtsamt innehll. Kvickt och ofrargligt gisslar hon i sina satirer sin tids lyten och drskaper. Med f och fyndiga ord skildrar hon de personer och hndelser hon valt till froml fr sin sng. Allt detta har bidragit till att hennes dikter med nje lsas av en stor publik nnu i dag. Jmte Bellman torde fru Lenngren vara den mest bekanta av skalderna frn Gustav III:s dagar. Det lenngrenska hemmet var samlingsplatsen fr nstan allt vad huvudstaden den tiden gde av vitterhetsidkare. D Svenska akademiens vrksamhet fr en tid mste upphra, samlades dess medlemmar ofta hos fru Lenngren, som var en lskvrd vrdinna och duglig husmoder, vilken vid sidan av sina litterra vrv sjlv sktte de husliga gromlen. Med stort tlamod bar hon de svra kroppsliga lidanden, vilka frbittrade de senare ren av hennes liv, och dden kom som en befriare den 8 mars 1817. * * * * * De frfattare som _icke_ tillhrde den akademiska kretsen, yrkade p mera knsla i dikten och p en mindre frstndsmssig poesi. Gustavianerna hyllade Voltaire, under det deras motstndare anslto sig till Rousseaus sikter. De frnmste bland dem voro _Thorild_ och _Lidner_. [Fotnot 22: Opera = sngspel.] * * * * * [Illustration: Tomas Thorild.] _Tomas Thorild_ (fdd 1759) var lnsmansson frn Bohusln. Han studerade i Gteborg, Lund och Uppsala samt vistades en tid i Stockholm, dr han, som frut nmnts, i tidningarna frde en hftig strid med Kellgren. Thorild var en varm beundrare av Rousseau men hade ven ppen blick fr de nya rrelser, som vid denna tid gde rum inom Englands och Tysklands litterra vrld. Han kmpade med iver fr sina iders framgng, men d det sg ut, som om det ej skulle lyckas fr honom, begav han sig till England, varifrn han dock snart tervnde. Thorild, vilken var anhngare till mnga av de sikter som fddes under franska revolutionens dagar, blev fr sin skrift _rligheten_ av hertig Karl landsfrvisad och erhll sedan han fr alltid lmnat Sverge en professorsplats vid det svenska universitetet i Greifswald. Det r isynnerhet som _prosafrfattare_ och _kritiker_ Thorild frskaffat sig ett bermt namn. Hans _Kritik ver kritiker_ innehller mnga sanningar, vrda att taga vara p, och det glnsande sprket i denna skrift har vckt beundran i vida kretsar. Han avled i Greifswald 1808. * * * * * [Illustration: Benkt Lidner.] _Benkt Lidner_ (fdd 1757, dd 1793) var en vemodsfull lyriker, som grna besjng hemska, upprrande mnen. Av denna art r hans mest bekanta skaldestycke, den storslagna dikten _Grevinnan Spastaras dd_, i vilken han skildrar, hur en ung grevinna kastar sig in i lgorna frn ett brinnande hus fr att rdda sitt barn, och hur hon drvid omkommer. En vrklig hndelse, som intrffat vid en jordbvning i Messina, ligger till grund fr denna av en sllsynt dramatisk kraft prglade dikt. I hans opera _Medea_ frekommer den bekanta sngen _O yngling, om du hjrta har_. Av Lidners vriga dikter m nmnas _Yttersta domen_, som han sjlv lr ha ansett vara sitt livs mstervrk. F av vra skalder ha varit begvade med strre snille n Lidner, men p grund av en svag karaktr hemfll han t dryckenskap och blev en i frtid bruten man. Hans vnner och beskyddare drogo sig drfr ifrn honom; endast Thorild och Bellman vergvo honom ej helt. Den sistnmnde sjng ihop de pnningar, som behvdes till sngarbroderns begravning. Det nya statsskickets tid. Tiden 1809-1830. Med genomfrandet av 1809 rs statsvlvning, som ndvndiggjordes av det kritiska lge, vari Sverge genom Gustav IV Adolfs maktmissbruk hade rkat, begynner ett nytt tidsskede i vrt lands politiska historia. Men ven i kulturellt hnseende inbryter en ny tid. Under den lnga fredstid som nu fljer, och vartill dessfrinnan saknats motstycke i Sverges hvder, gr den andliga odlingen stora framsteg; isynnerhet nr den litterra vrksamheten en utveckling som aldrig tillfrne. Den franska smakriktningen, som under fregende tidevarv varit den frhrskande ver hela Europa, brjar nu vergivas, upplysningstidens lror trngas tillbaka, och nya skdningsstt gra sig gllande. De nya litterra strmningarna utgingo frn Tyskland, dr diktningen vid 1700-talets slut ndde en dittills osedd blomstring genom de bermda skalderna _Schiller_ (dd 1805) och _Goethe_ (dd 1832). Oppositionen mot den franska smaken upptogs av de tyska s. k. _nyromantikerna_ (_Tieck_, _Schlegel_ m. fl.), vilka gent emot upplysningstidens ensidiga _frstndsdiktning_ skte hvda _fantasiens_ och _knslans_ rtt. Ssom mnster fr sin diktning uppstllde nyromantikerna dels ldre tiders romanska skalder (italienarna _Dante_, _Tasso_ och spanjorerna _Calderon_, _Cervantes_ m. fl.), dels Englands ypperste dramatiker _Shakspere_ (dd 1616) men isynnerhet sitt eget fosterlands medeltida diktning. I Sverge, dr den vittra alstringen under brjan av 1800-talet befann sig i en avmattningsperiod, hade den ldre, franska smaken sina mlsmn bland de akademiska skalderna. Men redan vid tidevarvets brjan upptrdde ngra unga mn (_Atterbom_, _Hammarskld_ o. a.), vilka med de tyska nyromantikerna ssom frebilder ville reformera den svenska poesien. Mellan dessa, de s. k. fosforisterna, och den ldre skolans mn utspann sig en litterr fejd, som blev bde lngvarig och hftig. Mnga av tidens skalder avhllo sig emellertid frn denna strid, ehuru de i sin diktning avgjort nrmade sig nyromantikerna. Till dessa neutrala hrde bl. a. Tegnr och Wallin. Under detta tidsskifte vrkade flera framstende vetenskapsmn p skilda omrden. Ryktbara _teologer_ voro frutom psalmisten och vltalaren J. O. Wallin bl. a. Samuel dman (framstende psalmdiktare) och den strngt ortodoxe Henrik Schartau. Ssom _hvda forskare_ str Geijer nnu i dag oupphunnen. P _naturvetenskapernas_ flt arbetade Jns Jakob Berzelius, den egentlige grundlggaren av kemien ssom vetenskap, och de framstende botanikerna Karl Adolf Agardh och Elias Fries, vilkens vrksamhet strcker sig in i nsta period, samt zoologen Sven Nilsson. * * * * * P vergngen mellan de bda tidsskiftena st Franzn och Wallin. * * * * * [Illustration: F. M. Franzn.] _Frans Mikael Franzn_ (fdd 1772, dd 1847) var fdd i Finland, men sedan detta land lsslitits frn Sverge, flyttade han ver till det gamla moderlandet, dr han sedan tillbragte sina terstende r. Franzns diktning utmrkes av en varm knsla, r ofta av ett religist innehll och rjer en sann krlek till mnskligheten. Den jordiska gldjen har han besjungit i ngra sm fina dikter (_Till en yngling_, _Champagnevinet_ m. fl.). Av hans vriga skaldestycken frtjna att omnmnas sngerna till _Selma och Fanny_ samt _Den gamle knekten_, en episk-lyrisk dikt, i vilken en gammal soldat frtljer sina minnen frn den stora ofredens dagar. Franzn var ven en utmrkt psalmfrfattare, och flera av hans psalmer ro intagna i 1819 rs psalmbok (n:r 102, 119 och 323). Han var ven en framstende predikant. r 1834 blev han biskop i Hrnsand, och detta mbete innehade han till sin dd. * * * * * [Illustration: Johan Olov Wallin.] _Johan Olov Wallin_ (fdd 1779, dd 1839) skrev redan ssom yngre skaldestycken i den akademiska stilen, varifrn han dock senare frigjorde sig. Wallin var brdig frn Dalarne och erhll undervisning frst i Falun och sedan vid Vsters gymnasium. Utgngen frn ett fattigt hem mste han tidigt bidraga till sitt uppehlle genom att undervisa yngre gossar; likvl ndgades han av brist p medel flera gnger avbryta sin vistelse vid skolan. Slutligen fick han dock fortstta studierna och blev vid 20 rs lder student i Uppsala samt tre r senare filosofie magister. Lnge tvehgsen om vilket levnadskall han skulle vlja, gnade han sig under en tid t enskild lrarevrksamhet. Med diktningen, fr vilken han allt sedan barndomen rjt stora anlag, sysslade han emellertid fortfarande och fste vid denna tid allmn uppmrksamhet vid sig genom att p en gng hembra icke mindre n tre av Svenska akademiens pris, dribland stora guldmedaljen fr lrodikten _Uppfostraren_. Sedan han p inrdan av en gynnare ltit prstviga sig, innehade han ngra r en teologie adjunktsbefattning vid Karlbergs krigsskola. Men lnge kvarblev han ej p denna underordnade plats. Med korta mellanrum utnmndes han till bl. a. kyrkoherde (i Solna, sedan i Stockholm), domprost i Vsters, pastor primarius och tv r fre sin dd till rkebiskop. Av Svenska akademien var han ledamot sedan r 1810. Wallins skaldskap omfattar -- frutom en del _tillfllighetsdikter_, varibland m nmnas hans _festsng_ vid avtckandet av Gustav III:s staty[23] -- huvudsakligen religis diktning, p vilket omrde han frvrvat sig ett skaldenamn av frsta ordningen. Bland hans snger m srskilt framhllas _Hemsjukan_ och den kort fre hans dd skrivna _Ddens ngel_, utan tvivel Wallins hrligaste diktskapelse. Sin strsta ryktbarhet vann emellertid Wallin som _psalmdiktare_ (Davidsharpan i Norden). Medlem i den r 1811 tillsatta psalmbokskommitten gnade han tta rs trget arbete t det frslag till ny psalmbok, som erhll kunglig stadfstelse r 1819. I denna, som med skl blivit kallad den vallinska psalmboken, ro 126 psalmer av honom sjlv frfattade (bl. a. n:r 55, 141, 262, 275, 496), varjmte han versatt eller bearbetat en mngd av de vriga. Wallin var tillika en utmrkt predikant och sin tids strste vltalare. Tegnr giver honom ocks det vackra erknnandet: Du skald som f, du talare som ingen. [Fotnot 23: Fr denna dikt erhll han i belning av Sv. akademien 200 dukater = 1,600 kr., det hgsta pris akademien ngonsin utdelat fre Nobelprisets tillkomst.] * * * * * [Illustration: Esajas Tegnr.] Under detta tidevarv vrkade ocks Sverges nda till i vra dagar ryktbaraste sngarsnille _Esajas Tegnr_, som fddes i By socken i Vrmland den 13 nov. 1782 och var son av komministern, sedermera kyrkoherden Esajas Tegnr och Sara Maria Seidelius. Nio r gammal blev han faderls, och enr modern saknade medel till att lta honom studera, upptogs han av en hans faders ungdomsvn, kronofogden Branting, ssom skrivbitrde p dennes kontor. D Branting mrkte gossens stora lslust och trst efter kunskaper, beredde han honom tillflle att helt f gna sig t studier, i det att han vidtalade en av sina vnner, kapten Lwenhielm, hos vilken Esajas' ldre bror Lars Gustav var informator, att taga gossen till sig och lta honom mottaga undervisning av brodern. D Lars Gustav ngon tid drefter erhll lrareplats hos brgsrdet Myhrman p Rmens bruk (nra Filipstad), var Esajas honom fljaktig och fortsatte dr med utomordentlig flit sina studier, som fretrdesvis omfattade sprk och utlndsk litteratur. Ofta tillbragte han strre delen av natten vid boken. Detta anstrngande sjlsarbete skulle utan tvivel skadat hans hlsa, drest han icke emellant blivit dragen med ut till lekar och hrdande kroppsvningar. Efter tre rs vistelse p Rmen begav han sig hsten 1799 till Lund, dr han lika rastlst som frut bedrev sina studier. Vid magisterpromotionen 1802 tillerkndes han, nnu icke tjugurig, hedersrummet. Kort drp utnmndes han till docent vid universitetet och r 1812 till professor. Redan sex r frut hade han hemfrt sin unga brud, leksystern frn uppvxtren, Anna Maria Myhrman. Tidigt rjde sig hos Tegnr skaldeanlagen, och redan som gosse brukade han besjunga hndelser ur sitt liv. Sitt rykte som skald grundlade han emellertid frst 1808, d han offentliggjorde sin _Krigssng fr sknska lantvrnet_, vilken, ssom Bttiger sger, ljd som en stormklocka genom alla fosterlndska brst. Hans nsta stora dikt var _Svea_, fr vilken han belnades med Svenska akademiens stora pris. Denna storartade sng, vari han klagar ver tidens veklighet och manar till upplivandet av gammaldags kraft och enkelhet, gjorde p hans samtid ett vervldigande intryck. Frn denna stund befann sig hans skalderykte i stndigt stigande genom de nya dikter, med vilka han tid efter annan framtrdde. Bland dem m nmnas: _Prstvigningen_, _Flyttfglarna_, _Karl XII_, _Nore_, _Sng till solen_. Frn frsta hlften av 1820-talet frskriva sig hans tre strre episka skaldestycken: _Nattvardsbarnen_, en idyllisk mlning av ungdomens frsta nattvardsgng i en landskyrka, _Axel_, en krlekshistoria frn den karolinska tiden, samt _Fritjofs saga_ (fullbordad 1825). Den sistnmnda, som r en samling av 24 romanser[24], till vilka mnet r hmtat frn de islndska hjltesagorna (se sid. 6), betecknar hjdpunkten av hans vittra vrksamhet och mottogs med stormande bifall icke allenast av det svenska folket utan av hela den bildade vrlden samt har blivit versatt till nstan alla europeiska tungoml. Diktvrket ansluter sig icke historiskt troget till den fornislndska fritjofssagan utan r en modernisering drav. Mycket i denna, vilket i en tidslder med finare seder vrkar barbariskt och vildsint, har skalden utmnstrat eller mildrat, och han har i stllet givit en poetiskt anslende bild av nordiskt hjlteliv. En fjrde strre dikt, _Grda_, vari han ville skildra medeltidssgner om jtten Finn samt om biskop Absalon, blev ej fullbordad. -- ven ssom talare vann Tegnr stor bermmelse. Hans prosa utmrker sig fr ett djuptnkt innehll, kltt i ett formfullndat sprk samt rikt p bilder och kvicka infall. Srskilt m ihgkommas hans _skoltal_. [Fotnot 24: Romans = episk-lyrisk dikt, lmplig att sjunga.] r 1826 utbytte Tegnr lrostolen vid det sydsvenska universitetet mot biskopsmbetet i Vxj stift. Upptagen av sina nya plikter samt nedstmd av en vacklande hlsa diktade han drefter mindre ofta. Frn hans biskopstid finnes endast ett strre skaldestycke, _Kronbruden_. Bland hans smrre dikter frn denna tid m framhllas: _Vid magisterpromotionen i Lund 1829_ (d den danske skalden _Oehlenschlger_ lagerkrntes av Tegnr) samt den hrliga minnessngen _Vid Svenska akademiens femtira hgtid_ (1836), betecknad ssom ett sant praktvrk av poetisk stil. Mot slutet av sin levnad trffades han av en sinnessjukdom, varifrn han vl tillfrisknade, men som brt hans kraft. Han avled den 2 nov. 1846. En vid Kyrkeruds komministerbostlle till hans minne rest sten br fljande vackra inskrift: Hr hans vagga, i Vxj hans grav, i sngen hans minne. Nyromantiska skolan. [Illustration: P. D. A. Atterbom.] De tyska nyromantikerna fingo i Sverge sina efterfljare i fosforisterna (s kallade efter deras, tidskrift _Phosphoros_), vilka upptogo den redan av Thorild begynta striden mot den franska smakriktningen. De nya idernas ivrigaste frkmpe och tillika fosforisternas frmste skald var _Per Daniel Amadeus Atterbom_, som fddes r 1790 i den naturskna sbo socken i stergtland. Hans fader var komminister. Ovanligt tidigt utvecklad frskte han sig redan i barndomen p frfattarskap och skrev vid tta rs lder en roman. r 1805 blev han student i Uppsala och gnade sig dr med iver och hnfrelse t studiet av den moderna tyska poesien samt stiftade vid 17 rs lder i frening med ngra vnner det vittra sllskapet _Aurorafrbundet_,[25] med vilket namn man ville antyda inbrottet av en ny morgonrodnad fr den svenska vitterheten. Aurorafrbundet satte nmligen som sin uppgift att reformera den svenska poesien och yrkade bl. a. p en innerligare knsla och en rikare fantasi inom diktningen och drjmte strre frihet i formen. Fr att n detta ml krvdes icke blott ett flttg mot det bestende utan ven utvecklandet av en livlig sknlitterr vrksamhet. I de av Atterbom och hans meningsfrnder grundade tidskrifterna, skmttidningen _Polyfem_,[26] Phosphoros (ljusbringaren), _Poetisk kalender_ m. fl., gisslades den regelbundna franska frstndspoesien, och i dem infrde fosforisterna sina skaldestycken. Till akademisternas frsvar upptrdde bl. a. _Per Adam Wallmark_ (kunglig bibliotekarie) samt Leopold, vilken i en bitande satir, _Silvertonen_, fullstndigt nedgjorde en av Atterbom vrkstlld versttning av den italienske skalden _Tasso_. ven Tegnr skiftade ngon gng hugg med fosforisterna, som i sin strvan att vara djupsinniga ofta gjorde sig skyldiga till dunkelhet eller meningslst ordprl (det dunkelt sagda r det dunkelt tnkta). I brjan av 1820-talet avmattades emellertid striden, och de nyromantiska sikterna gjorde sig allt mera gllande. Fosforisternas frtjnst r sledes den, att de banade vg fr den nyare vitterheten. Dessutom bidrogo de till att ka knnedomen om utlandets sknlitteratur. Vid sidan av det vittra reformationsarbetet bedrev Atterbom ven sina studier och erhll 1815 den filosofiska graden. Men veranstrngd och nedstmd till lynnet behvde han en tids vila, varfr han genom vnners bemedling bereddes tillflle att gra en resa till Tyskland och Italien. Efter hemkomsten kallades han till lrare fr kronprins Oskar och utnmndes tvenne r senare till docent vid Uppsala universitet, dr han efter ngra rs frlopp blev professor. Redan i sina ungdomsdikter, som han offentliggjorde i Phosphoros och Poetisk kalender, rjde Atterbom en rik poetisk begvning, men liksom nyromantikernas alster ver huvud lida de av dunkelhet. Till dessa tidigare dikter hra _Blommorna_, det ofullbordade sagospelet _Fgel bl_ och den allbekanta sngen _Vikingasten, ldriga lundar_. [Fotnot 25: Aurora, morgonrodnadens gudinna.] [Fotnot 26: Polyfem var en jtte, som skulle skda rtt fram och drfr hade ett enda cirkelrunt ga i pannan.] Hans mannalders diktning utmrker sig fr klarare tankeinnehll, samtidigt som den bibehller den vlljudande form och innerliga knslostmning, som prglar hans tidigare alstring. Hans frmsta arbete och ett av vr poesis yppersta vrk r sagospelet _Lycksalighetens _. Denna dikt framstller sagan om fursten Astolf, vilken frirrat sig till vindarnas boning, varifrn han fres till lycksalighetens , dr han, glmmande tidens flykt drjer kvar i tre hundra r. D han vaknar till besinning och vill begiva sig hem, trffas han av dden. I Lycksalighetens frekomma flera av skaldens allmnnast knda lyriska dikter: _Vindarnas snger_, _Svanvits sng_ (Stilla, o stilla!) m. fl. -- Som kritiker och litteraturhistorisk frfattare var Atterbom livligt vrksam. I sitt sista arbete, _Svenska siare och skalder_, skildrar han den svenska vitterhetens utvare till och med Gustav III:s tidevarv. Den ensidighet och bitterhet vartill han frr gjorde sig skyldig, frsonar han nu och giver full rttvisa ven t sina frra vedersakare. Atterboms inval i Svenska akademien 1839 var det yttre tecknet p frsoningen mellan den gamla och den nya skolan. Med Atterbom, som avled 1855, bortgick den siste av de stora skalderna frn rhundradets brjan. * * * * * _Lorenso Hammarskld_ (fdd 1785, bibliotekarie, dd 1817) deltog vrksamt i striden mot den gamla skolan, och det var han som genom sina _Kritiska brev_ rrande Leopolds skrifter ppnade det litterra flttget. I Polyfem var han en flitig medarbetare och offentliggjorde dr flera kvicka _satirer_. Tillsammans med K. F. Dahlgren skrev han en i frmsta rummet mot Wallmark riktad ljevckande satir, kallad _Markalls smnlsa ntter_. Han har ven skrivit ett strre litteraturhistoriskt arbete med titeln _Svenska vitterheten, historiskt-kritiska anteckningar_. * * * * * _Vilhelm Fredrik Palmblad_ (fdd 1788, universitetslrare, dd 1852) intog en ledande stllning bland fosforisterna. Flitig och mngsidig skriftstllare framtrdde han i Poetisk kalender med flera tcka _noveller_, skrev senare en strre historisk roman (_Aurora Knigsmark_) samt versatte grekiska skaldevrk. Han har ven frfattat flera _geografiska_ arbeten samt var en flitig medarbetare i det av honom jmte _Peter Wieselgren_ m. fl. redigerade stora vrket _Biografiskt lexikon_ (23 band, 1835-1857). * * * * * [Illustration: K. F. Dahlgren.] _Karl Fredrik Dahlgren_ (fdd 1791, komminister i Stockholm, dd 1844) deltog ven i den vittra striden och kallades av sin samtid fosforisternas humorist. Sedermera skilde han sig dock frn fosforismen, vars grundskdning fga stmde verens med hans egen realistiska lggning. Han har i flera stmningsfulla lyriska dikter besjungit naturens sknhet. Srskilt m framhllas hans sprittande glada vrvisor (_Vren r kommen_, _Vrbcken_, _Den frsta lrkan_). Av samma glada humr och friskhet i naturskildringen prglas hans lyriska diktsamling _Mollbergs epistlar_, dri han vl rjer likhet med sin frebild Bellman men nd uppenbarar sin egenartade skaldenatur. Dahlgren har drjmte skrivit flera romaner och noveller, bland dem den humoristiska berttelsen _Ungdomsfantasier eller Nahum Fredrik Bergstrms krnika_, som ven ger sjlvbiografiskt intresse. * * * * * Nra fosforisterna stod _Anders Abraham Grafstrm_ (fdd 1790, kyrkoherde i Ume, dd 1870), som i flera snger prisat den storslagna norrlndska naturen (t. ex. vxelsngen _Jag minns ett land, dr tysta stjrnekvllen_). Andra dikter av honom ro _Harpan_, _Sensitivan_[27] m. fl. * * * * * Den vaknande nationalitetsknsla som vid 1800-talets brjan frmrktes hos Europas folk, gjorde sig ven gllande i vrt land. En yttring hrav var det s. k. _Gtiska frbandet_, vilket r 1811 stiftades i Stockholm av ngra yngre mbetsmn och satte ssom sin uppgift att genom en vetenskaplig och poetisk behandling av fornnordiska minnen liva krleken till vr forntid och drigenom rena smaken samt i ngon mn vcka en slumrande anda till medvetande. Fr att i vidare kretsar vrka fr detta ml utgavs av gterna en tidskrift, kallad _Iduna_, i vilken infrdes vetenskapliga uppsatser i nordisk forn- och historieforskning samt fosterlndska skaldestycken. -- Gternas diktning rjer frndskap med fosforisternas i frigrelsen frn den gamla skolans regeltvng men prglas av strre klarhet och kraft, drtill en varmt fosterlndsk grundton. Gtiska frbundet stiftades av Jacob Adlerbeth (dd 1844). Dess mest ryktbara medlemmar voro Tegnr och Geijer. * * * * * [Illustration: Erik Gustav Geijer.] _Erik Gustav Geijer_ var av gammal brgsmansslkt och fddes p Ransters bruk i Vrmland den 12 jan. 1783. Hans barndom frflt under srdeles lyckliga frhllanden. I det burgna och fint bildade hemmet lrde han tidigt lska musik och vitterhet. Den p en gng tcka och storslagna naturen lockade till ett rrligt friluftsliv, varigenom han utvecklades till en frisk och hurtig yngling med en krlek till manliga idrotter, som fljde honom livet igenom. Sexton r gammal blev han student i Uppsala och promoverades r 1806 till filosofie magister. Redan fyra r drfrinnan hade han fr en till Svenska akademien inlmnad tvlingsskrift, _reminne ver Sten Sture d. ._, blivit belnad med akademiens stora pris. -- Efter hemkomsten frn en resa till England tilltrdde han 1811 en docentbefattning i historia vid Uppsala universitet och utnmndes sex r senare till professor i samma mne, p vilken post han kvarstod till ret fre sin dd. [Fotnot 27: Sensitivan r en vxt, vars blad sluta sig vid berring.] D Gtiska frbundet bildades, blev Geijer en av dess vrksammaste medlemmar. De tv frsta hftena av tidskriften Iduna voro till vervgande delen hans vrk och upptogo de fosterlndska dikterna _Manhem_, _Vikingen_, _Odalbonden_, _Den siste skalden_ m. fl., genom vilka dikter han med ens frvrvade ett skaldenamn av hg rang. Alstren av hans sngm blevo dock med tiden mera sparsamt frekommande. Till hans senare dikter hra _Kolargossen_ och _Ord till Karl XII:s marsch vid Narva_. Han framlade r 1812 ett _Frsk till psalmer_. tta av hans psalmer (bl. a. 89, 345) ro intagna i 1819 rs psalmbok. Geijer var tillika en framstende musiker och har satt melodi till de allmnt sjungna _O yngling, om du hjrta har_; _Stilla, o stilla_; _Stilla skuggor_ o. a. Sin strsta ryktbarhet har Geijer emellertid vunnit ssom hvdaforskare och historieskrivare. r 1825 framtrdde han med _Svea rikes hvder_, egentligen en inledning till Sverges historia; senare utgav han _Svenska folkets historia_, fljande hndelsernas utveckling intill Karl X Gustav. Dessa arbeten ha ett mycket hgt vrde, grundade som de ro p kritisk kllforskning och skrivna p ett glnsande sprk. I politiska frgor intog Geijer i brjan en konservativ stndpunkt, men genom sina historiska studier kom han i mnga stycken till ndrade sikter och vergick (1838) till de liberalas led eller riksdagsoppositionen (som bl. a. ivrade fr en frndring i representationen och en frbttrad folkundervisning). Han erbjds nu en plats i statsrdet men fredrog att stanna vid universitetet. Fr sina nya sikter, som han offentligt i tal och skrift frfktade, fick han emellertid uppbra mycket klander av forna meningsfrnder. Det r vid denna tid han sjunger: Ensam i brcklig farkost vgar seglaren sig p det vida hav. Sin professorsbefattning lmnade Geijer 1846 och avled i Stockholm ret drp. * * * * * [Illustration: P. H. Ling.] _Per Henrik Ling_ (fdd 1776, frestndare fr gymnastiska centralinstitutet, tit. professor, dd 1839) ivrade varmt fr Gtiska frbundets syften och skte n det stora mlet dels genom att vcka lust till kroppsliga idrotter, dels genom att i dikter framstlla det efterfljansvrda ur forntidens guda- och hjltevrld. Han skrev frdenskull flera svl episka som dramatiska skaldevrk (_Gylfe_, _sarna_, _Agne_, _Styrbjrn starke_ m. fl.). Hans dikter rnte emellertid ej den framgng han vntat, och ngot strre poetiskt vrde ga de icke. Bttre lycka hade han p ett annat omrde; ssom skapare av den svenska gymnastiken har han nmligen vunnit vrldsrykte. * * * * * [Illustration: A. A. Afzelius.] _Arvid August Afzelius_ (fdd 1785, kyrkoherde, dd 1871) gnade sig bl. a. t studiet av den fornislndska litteraturen och vrkstllde frtjnstfulla versttningar av _Smunds Edda_ och _Hervararsagan_ (se sid 5 o. 6) m. fl. Redan som ung begynte han _uppteckna_ och _samla_ de p allmogens lppar levande _folkvisorna_, varav han (tillsammans med Geijer och _L. F. Rf_, dd 1872), utgav den frsta strre samlingen. Bland hans egna dikter frtjnar framhllas _Nckens polska_, frfattad till den underskna melodien med samma namn. * * * * * [Illustration: B. von Beskow.] _Bernhard von Beskow_ (fdd 1796, dd 1868) besjng med frkrlek fosterlandets stora minnen. Ngra r efter sina frsta _Vitterhetsfrsk_ offentliggjorde han skaldestycket _Sverges anor_, vari han i praktfulla verser skildrar hndelser ur vrt lands historia. Dikten belnades med Svenska akademiens stora pris men -- eller kanske just drfr -- underkastades av Runeberg en ytterligt skarp kritik. Sedan Beskow r 1834 blivit kallad att vertaga Franzns plats som Svenska akademiens stndige sekreterare, gnade han sig helt t litterr vrksamhet och vann som dramatisk frfattare stor ryktbarhet. Bland hans dramer m nmnas _Torgils Knutsson_, _Erik XIV_, _Gustav Adolf i Tyskland_. ven p prosans omrde visade sig Beskow genom sina _minnesteckningar_ ver historiska personer vara en skriftstllare av rang. Frglmmas m icke heller den frikostighet han stdse visade mot vitterhetens och konstens utvare. * * * * * [Illustration: E. J. Stagnelius.] _Erik Johan Stagnelius_ (fdd p land 1793, dd i Stockholm 1823) frvrvade under sin korta skaldebana ett namn vid sidan av vra yppersta diktare. Redan i barndomen rjde han frvnansvrt rika anlag och inhmtade tidigt ett betydande mtt av kunskaper. Sedan han i Uppsala avlagt kansliexamen, ingick han p mbetsmannabanan och befordrades omsider till kanslist i ecklesiastikexpeditionen. Ett svrt hjrtlidande, varmed han allt ifrn spda r varit behftad, gjorde honom dyster och sluten till sinnet; endast diktningen frmdde sknka honom trst. Fr att lindra de kroppsliga smrtorna anvnde han ett starkt bedvande medel (opium), och detta bidrog att undergrva hans svaga hlsa. Han avled endast tjugunio och ett halvt r gammal. Stagnelii skaldskap omfattar svl _episka_ som _lyriska_ och _dramatiska_ arbeten, de flesta offentliggjorda frst efter hans dd. Skalderykte frgade han fga efter, utan diktningen var fr honom ett djupt inre behov; endast en gng framtrdde han med sitt eget namn infr allmnheten. Av hans episka skaldestycken r _Vladimir den store_, som utgavs anonymt 1817, det frnmsta. I detta behandlas legenden om den ryske hednafursten, som fattat krlek till en fngen grekisk kejsardotter och av henne frms att lta dpa sig. -- Till hans lyriska alster hra _Kvinnan i Norden_ (prisbelnad av Svenska akademien) samt den hrliga diktcykeln _Liljor i Saron_. I dessa, som ro uttryck fr skaldens mystiska[28] vrldsskdning, giver han luft t sin sjls trngtan frn det jordiskas bojor till frihet och ljus i en versinnlig vrld. Denna skdning framtrder i bl. a. sngerna _Fngen_ och _Kreaturens suckan_. -- Bland Stagnelii dramatiska arbeten, vilka dock icke voro avsedda att spelas, m nmnas _Backanterna_, vari mnet r hmtat frn den grekiska gudasagan, det fornnordiska sorgespelet _Visbur_ samt _Martyrerna_, i vilket hndelsen r frlagd till den kristna kyrkans frsta tid. Skaldens samlade dikter utgvos efter hans dd av Hammarskld och hava sedan utgtt i flera upplagor. * * * * * [Illustration: Erik Sjberg.] _Erik Sjberg_ (fdd 1794, dd 1828) utgav under skaldenamnet Vitalis flera diktsamlingar, i vilka han vl visar sig vara pvrkad av fosforismen men drjmte dagalgger stor sjlvstndighet i frga om bde tankar och uttrycksstt. I flera kvicka satiriska dikter angriper han och skmtar med svl fosforisternas som gternas verdrifter. Till denna art av hans skaldestycken hra bl. a. _Fantasterna p sngens _ och _Runan Frej_. I andra dikter anslr han en allvarlig, elegisk[29] grundton, ssom i _Enslingens klagan_, _Skaldens trst_ m. fl. -- Sjlv hade skalden fga gldje i livet, som fr honom var en oavltlig kamp mot fattigdom och sjuklighet, vilken i frtid lade honom i graven. [Fotnot 28: Mystisk = hemlighetsfull, dunkel.] * * * * * [Illustration: K. A. Nicander.] _Karl August Nicander_ (fdd 1799, dd 1839) rjde tidigt rika skaldeanlag. Redan under sin studenttid i Uppsala framtrdde han med den dramatiska dikten _Runesvrdet och den frste riddaren_, skildrande kampen i Norden mellan den dende hedendomen och den framtrngande kristna lran. Medlem av Gtiska frbundet offentliggjorde han i Iduna sina bekanta _Runor_ (t. ex. _Erik Vasas runa_). Efter avlagda examina anstlldes han vid ett mbetsvrk i Stockholm men gnade sin mesta tid t diktarvrksamhet. r 1826 tilldelades han Svenska akademiens stora pris fr sitt lyriska praktvrk _Tassos dd_, i vilken dikt, liksom i den senare utgivna _Konung Enzio_, han visar sig vara en lyrisk skald av frsta ordningen. Genom ett understd av kronprins Oskar blev han i tillflle att gra en resa till Italien, dr han tillbragte ngra, kanske de lyckligaste mnader av sitt liv. Sina intryck frn denna frd tolkar han i _Minnen frn sdern_ samt i _Hesperider_, en samling poem och noveller. Han har drjmte skrivit flera smrre lyriska dikter, t. ex. _Vgen_, _Aftonen_. [Fotnot 29: Elegi = klagosng.] Liksom sin vn Vitalis tyngdes Nicander under hela sitt liv av stor fattigdom. Fr att lindra skaldens armod tilldelades honom under hans sista dagar ett understd av Svenska akademien. Fyrtio r gammal avled han i Stockholm och jordades vid sidan av Stagnelius. * * * * * [Illustration: K. E. Fahlcrantz.] _Kristian Erik Fahlcrantz_ (fdd 1790, biskop i Vsters, dd 1866) har bl. a. skrivit en strre satirisk dikt, _Noaks ark_, vari han frljligar missbildningarna inom samtidens vitterhet. Talrika anspelningar p den tidens frhllanden gra emellertid dikten svrfattlig fr vr tid. Fahlcrantz r frfattare till flera festhymner, dribland den sttliga _Lt dina portar upp_. * * * * * [Illustration: Hans Jrta.] _Hans Jrta_ (fdd 1774, dd 1847), en av tidevarvets frmsta prosafrfattare, tog vid 1809 rs riksdag en framskjuten del i danandet av det nya statsskicket. I egenskap av konstitutionsutskottets sekreterare utarbetade han nmligen ordalydelsen i den nya regeringsformen och skrev (tillsamman med _Johan David Valerius_) den frtrffliga motivering, som tfljde utskottets frslag. I ungdomen en varm vn av politisk frigrelse vergick han sedermera till strngt konservativa grundsatser, som han i talrika tidningsuppsatser ivrigt frfktade. Vid sidan av sin publicistiska vrksamhet bedrev han ven historiskt skriftstlleri. Tiden 1830-1879. Med r 1830, d den s. k. _liberala_ rrelsen vinner mnga anhngare ven i vrt land, inledes ett nytt skede i vr politiska historia. Braren av de nya iderna r framfr allt _tidningspressen_, som vid denna tid nr en inflytelserik stllning och brjar gra skl fr benmningen den tredje statsmakten. Den frnmsta bland de mnga tidningarna r _Aftonbladet_, vars frsta nummer utkom i december 1830. Inflytande frn de rdande politiska sikterna spras ven inom litteraturen. Flertalet av detta tidevarvs nya frfattare hyllade de liberala tnkestten, och detsamma var frhllandet med en del av de ldre. I litteraturhistoriskt hnseende betecknar denna period en vergng frn romantik till _realism_ (vrklighetsskildring). Det r isynnerhet de mnga romanfrfattarna, som stta denna prgel p diktningen. _Den vetenskapliga forskningen_ omhuldas, och av mera bekanta vetenskapsmn m nmnas filosofen Kristoffer Jakob Bostrm, sprkforskaren Johan Erik Rydqvist samt naturvetenskapsmnnen _Elias Fries_, Anders Retzius och Anders Johan ngstrm. Bland _hvdatecknarna_ intager Geijer fortfarande frmsta platsen, och av nya namn p detta omrde r _Fryxell_ det frnmsta. ven litteraturhistorien brjar uppmrksammas (Atterbom, se sid. 46 ff.). Genom _folkskolans_ inrttande (1842) lades grunden till ett folkbildningsarbete, som sedan trots mycket motstnd frn tskilliga personers sida allt mer och mer framskridit, och som ven i hg grad frmjats av _folkhgskolorna_ och den i vra dagar mycket utbredda _frelsningsrrelsen_. ven den hgre undervisningen har varit freml fr statsmakternas varma intresse, och genom 1904 rs lrovrksstadga ha de _allmnna lrovrken_ reformerats i tidsenlig riktning. * * * * * [Illustration: Karl Jonas Love Almquist.] P grnsen mellan denna och fregende period str _Karl Jonas Love Almquist_, som fddes i Stockholm 1793. Fadern var mbetsman och lantbrukare, modern en dotter till den framstende historikern och tidskriftsutgivaren _Karl Kristoffer Gjrwell_. Sina litterra anlag hade Almquist rvt av sin mor; ven det veka draget i hans karaktr var ett mdernearv. Det kalla och berknande i hans natur erinrade dremot om fadern. Ett stort inflytande p honom utvade morfadern, till vilkens berttelser ur historien han i barndomen grna lyssnade. Efter en tids studier i Uppsala beslutade Almquist intrda p mbetsmannabanan. I Stockholm blev han medlem av _Manhemsfrbundet_, ett litterrt sllskap, liknande det Gtiska. I de skrifter han vid denna tid offentliggjorde, visade han sig vara Rousseaus lrjunge och Thorilds efterfljare. Genom lsning av framfr allt tyska frfattare (Tieck m. fl.) drogs han dock mer och mer t den nyromantiska skolan. Som nyromantiker framtrdde Almquist i sitt frsta strre vrk, _Amorina_, ett mellanting av roman och drama, vars utgivande under en lngre tid frhindrades av farbrodern, biskop Almquist i Hrnsand, vilken ansg, att ett offentliggrande av boken skulle skada honom som mbetsman. I Amorina, som Almquist lskade hgst av alla sina vrk, framlgger han nstan alla de ider, fr vilka han i framtiden skulle bli en s ivrig frkmpe. Boken innehller bl. a. ett hftigt angrepp p lran om mnniskans fria vilja, och frfattaren sjlv ansg den vara en vass vrjudd, stlld p mnsklighetens mtligaste nerv. Ett par r efter Amorinas fullbordande tog Almquist emellertid avsked frn sitt mbete och flyttade till Vrmland fr att dr leva som lantbrukare, ingick ktenskap med en bondflicka och kallade sig nu dannemannen Love Carlsson. -- Han trttnade dock snart vid lantlivet och tervnde till Stockholm, dr han en tid frsrjde sig och familjen med bl. a. renskrivning. Genom vnners bemedling erhll han en lrareplats och brjade drefter frfatta lrobcker. Lngre fram lt han ven prstviga sig. Sitt vittra skriftstlleri hade han emellertid ej vergivit. r 1833 brjade han utgiva _Trnrosens bok_, som innehller berttelser, dikter, dramatiska arbeten och avhandlingar av olika slag, allt tillsammans utgrande fria fantasier, berttade p jaktslottet hos herr Hugo Lwenstierna. Bland berttelserna finnas flera prktiga, vrklighetstrogna folklivsbilder (_Kapellet_, _Skllnora kvarn_ m. fl.) samt lngre romaner, dribland den av en viss avsiktlig dunkelhet prglade _Drottningens juvelsmycke_, ett av den svenska nyromantikens yppersta vrk. Denna roman skildrar bl. a. Gustav III:s mord och tidsandan under rokokons[30] dagar. Frn slutet av 1830-talet blev Almquist en strng vrklighetsskildrare, och av hans arbeten frn denna tid m nmnas byhistorien _Grimstahamns nybygge_ samt novellen _Det gr an_, vilken vckte ett oerhrt uppseende p grund av de frn allmnna meningen avvikande sikter angende ktenskapet han dri uttalade. Ett annat av Almquists mest betydande vrk frn senare r r romanen _Tre fruar i Smland_, i vilken han liksom frut i Amorina framhller, att brottsligheten r en sjlssjukdom, och att den fljaktligen br behandlas som en sdan. Av dramerna i Trnrosens bok m nmnas _Ramido Marinesco_ med mne hmtat frn Spanien, det av Atterbom hgt beundrade sorgespelet _Signora Luna_, som skildrar en kvinnlig helgongestalt och har hndelserna frlagda till Sicilien, och _Svangrottan p Ipsara_ med motiv frn antiken. Bland de mnga avhandlingarna mrkes srskilt den ypperliga skriften _Om svenska fattigdomens betydelse_. r 1841 lmnade Almquist sin lrarebefattning, som han p sista tiden frsummat, och gnade sin tid t frfattarskap av varjehanda art. Mnga av hans artiklar voro synliga i Aftonbladet, i vilket han sedan 1839 varit medarbetare. Almquists dliga ekonomi frorsakade, att han rkade i procentarhnder, och 1851 rymde han frn Sverge, misstnkt fr vxelfrfalskning och mordfrsk p en gammal ockrare. Den senare anklagelsen frblev dock obevisad. Han styrde kosan frst till Amerika, dr han som tidningsman levde i sm frhllanden, och drefter till Bremen, varest han efter ett rs vistelse slutade sitt oroliga liv 1866. Sedermera har hans stoft frts drifrn och jordats p Solna kyrkogrd utanfr Stockholm. [Fotnot 30: Rokoko, en fransk dekorationsstil, med frkrlek anvnd under 1700-talet.] * * * * * [Illustration: Johan Ludvig Runeberg.] _Johan Ludvig Runeberg_ fddes i Jakobstad i Finland 1804. Svl fadern, en sjkapten, som modern voro av svensk slkt. Som barn var Johan Ludvig glad och livlig och lskade redan d att strva omkring i skog och mark. Lngre fram blev han en ivrig jgare och fiskare. Under sitt friluftsliv frdjupade han sig i studier av sitt karga fderneslands skna natur, som han sedan s ypperligt skildrat i flera av sina dikter. r 1822 blev Runeberg student i bo. Av fattigdom tvingades han inom kort att fr en tid avbryta vistelsen vid universitetet. Han tog drfr anstllning som informator i Saarijrvi vid sjn Pjne. Under vistelsen hr lrde han i grund knna det finska folket och det strvsamma liv mnniskorna frde hr uppe i skogarna. Hrifrn hmtade han mnen till mnga av de snger han lngre fram i tiden offentliggjorde. Sedan han tervnt till bo, tog han 1827 magistergraden och frordnades tre r senare till docent vid universitetet, som nu flyttats till Hlsingfors. Samma r utgav han sin frsta diktsamling, som rnte ett varmt mottagande. I somliga snger visar hans diktning en viss likhet med Franzns. Runeberg skildrar p ett naturligt stt vrkligheten och r mera realistisk n flertalet av denna tids frfattare. Bland dikterna i hans frsta samling mrkes srskilt andra avdelningen, _Idyll och epigram_, med bl. a. den gripande skildringen av bonden Pavos hrda kamp fr brdet. En annan bild ur allmogelivet gav Runeberg i _lgskyttarna_, till vilken han fann motiv under sin saarijrvivistelse. Fre lgskyttarna hade han offentliggjort _Graven i Perrho_, berttelsen om Tomas Hane och hans sex sner, som gvo sitt liv fr fosterlandet. Under den fljande tiden kommo i rask fljd _Hanna_, en berttelse frn en prstgrd p landet, _Nadeschda_, i vilken han skildrar ryska frhllanden, _Julkvllen_ samt _Kung Fjalar_, Runebergs sttligaste dikt, vari han frtljer om den nordiske konungen, som till straff fr sitt trots mot gudarna fick uppleva sina barns undergng. En del av dessa snger skrev Runeberg i Borg, dr han 1837 blivit lektor. Sin strsta bermmelse har Runeberg emellertid vunnit genom _Fnrik Stls sgner_, tv samlingar msterliga episk-lyriska dikter, i vilka han besjunger personer och hndelser frn finska kriget 1808-1809. Det finska folkets fosterlandskrlek och tapperhet torde nppeligen kunna skildras p varmare stt, n som skett i dessa bilder frn den frtvivlade kampen mot den ryska vermakten. Sgnerna tillkommo med lnga mellanrum -- frsta delen utkom 1848, andra 1860 -- men nr samlingen var fulltalig, hade skalden givit en skildring av hela Finland, av bde natur och folk. Runeberg var ven frfattare fr teatern, och av hans dramatiska arbeten r tragedien _Kungarna p Salamis_ mest bekant. -- Under vistelsen i Hlsingfors var han tillika vrksam som tidningsman, och bland hans uppsatser i Hlsingfors morgonblad vckte kritikerna av den samtida svenska litteraturen stort uppseende. Han var ocks en framstende psalmdiktare, och mnga av hans psalmer ro intagna i den finska psalmboken. r 1851 fretog Runeberg en resa till Sverge, verallt mottagen p det hjrtligaste. De sista ren av sitt liv ndgades skalden tillbringa p sjukbdden. Ett slaganfall 1863 brt hans kroppskrafter. Han avled i sitt hem i Borg den 6 maj 1877. * * * * * [Illustration: K. V. Bttiger.] _Karl Vilhelm Bttiger_ (fdd 1807, dd 1878) framtrdde samtidigt som Runeberg med en samling knslofulla, delvis dock ngot pjunkiga dikter. Av honom r den vlknda sngen _Kvll och frid_ (_Stilla skuggor_), till vilken Geijer satt musiken. Bttiger var ven en framstende versttare samt frfattare till flera levnadsteckningar, bl. a. ver Tegnr, med vilkens dotter han var gift. * * * * * [Illustration: B. E. Malmstrm.] _Bernhard Elis Malmstrm_ (fdd 1816, dd 1865) skrev i sin ungdom ngra av de vackraste lyriska dikter vr litteratur har att uppvisa. Mest knd r den till formen underskna, till innehllet ngot dunkla romansen _Vi suckar det s tungt uti skogen?_ En av Malmstrms strre dikter, _Fiskarflickan p Tynnels_, pminner ngot om Tegnrs Axel. Stor bermmelse frvrvade han fr sin elegi _Angelika_ liksom fr de smrre skaldestyckena _dmjuker er_ och _Brudsmycket_. Han r ven bekant som litteraturhistoriker. * * * * * [Illustration: K. V. A. Strandberg.] _Karl Vilhelm August Strandberg_ (Talis Qvalis, fdd 1818, dd 1877) var i sin ungdom en politisk frihetsskald, som skte mnen fr sin sng i dagens brnnande frgor. Lngre fram (efter revolutionsret 1848) anslog han en lugnare ton och besjng svenska historiska minnen, varvid hans diktning ngot kom att pminna om Runebergs. Hans frsta diktsamling, _Snger i pansar_, innehller bl. a. den djrva sngen _Vaticinium_,[31] som han frst upplste vid en studentfest i Lund, och i vilken han manar sina landsmn att ter gripa till vapen mot Ryssland. Bland dessa tidigare dikter frekommer ven den av Otto Lindblad tonsatta _Kungssngen_. Av Strandbergs vriga dikter m nmnas _Birger Jarl_, _Vasasng_, _Mitt dda barn_, _De sm nattvardsbarnen_ m. fl. Under en lng fljd av r var han vrksam som tidningsman. Han gjorde sig ven bemrkt som versttare av den engelske skalden _Byrons_ berttelser p vers. En lng sjukdom frdystrade hans sista r. Han dog, sittande vid sitt skrivbord. Kort frut hade han fullbordat sin svanesng, _Tack fr god vakt_. * * * * * _Oskar Patrik Sturzen-Becker_ (Orvar Odd, fdd 1811, dd 1869) var en framstende tidningsman, som vann uppmrksamhet fr sina fljetonger (kserier). Han var ven en fin lyriker och utgav ett par diktsamlingar (_Min fattiga sngm_ m. fl.). Sturzen-Becker var ock knd som en ivrig anhngare av skandinavismen. * * * * * _Vilhelm von Braun_ (fdd 1813, dd 1860) var en av de frsta skildrarna av vardagslivet och en av realisternas fregngsmn. Hans snger erinra ngot om Bellmans, ro ofta humoristiska men p samma gng vemodiga, ibland grovkorniga och av sjlvsvldig form. Bland de bsta ro de allbekanta _Mitt konterfej_, _Kvinnogat_ och _Hjlten_. * * * * * _Elias Sehlstedt_ (fdd 1808, dd 1874) skrev en mngd humoristiska _Snger och visor_, i vilka han p ett enkelt och lskvrt stt besjunger naturen och livet. * * * * * [Illustration: Fredrika Bremer.] _Fredrika Bremer_ (fdd i Finland 1801, dd 1865) har i en rad romaner givit vrklighetstrogna skildringar ur svenskt vardagsliv. Hennes frnmsta arbete, _Grannarna_, en roman i brevform, innehller mnga utmrkta karaktrsteckningar, och hon har i densamma givit en frtrfflig skildring av livet p en svensk herrgrd vid 1800-talets brjan. Sina romaner, som blivit spridda ver hela vrlden, utgav hon under titeln _Teckningar ur vardagslivet_. Ngra av dem ro tendensskrifter,[32] i vilka hon upptrder som en varm kmpe fr genomfrandet av tskilliga sociala reformer. Framfr allt arbetade hon fr att vidga kvinnans vrksamhetsflt och grundlade den svenska kvinnorrelsen. Hennes _reseskildringar_ frn gamla och nya vrlden frskaffade henne allmnt erknnande. [Fotnot 31: Vaticinium = spdom.] * * * * * [Illustration: Emelie Flygare-Carln.] Har Fredrika Bremer fretrdesvis givit bilder ur den mera bildade medelklassens liv, skildrar dremot tidevarvets andra stora romanfrfattarinna, _Emelie Flygare-Carln_ (fdd i Bohusln 1807, dd 1892), den enklare medelklassen och folket. Redan som barn fretog hon i faderns, en sjkapten Smiths sllskap vidstrckta frder i den bohuslnska skrgrden och blev hrigenom tidigt frtrogen med vstkustens frhllanden och den befolkning, som hon sedan i sina romaner p ett s msterligt stt tecknat. Hennes frsta skrgrdsskildring, brottmlsromanen _Rosen p Tisteln_, rknas till det yppersta, som svensk prosadikt hittills stadkommit. Bland fru Flygare-Carlns vriga vstkustberttelser frtjna att omnmnas _Ett kpmanshus i skrgrden_, hennes strsta arbete, samt _Pl Vrning_. I _Skjutsgossen_, som frskriver sig frn en ngot tidigare period n de frut nmnda, frtljer hon en fattig adelsmans den. Stort uppseende vckte tendensromanen _En natt vid Bullarsjn_, i vilken hon angriper det religisa hyckleriet. [Fotnot 32: Tendensskrift = skrift som avser att inskrpa en viss sikt.] Emelie Flygare-Carln frebdade realismen och var p sin tid Sverges mest lsta frfattarinna. nnu i dag utkomma hennes bsta vrk i nya upplagor. Flera av dem ro versatta till frmmande sprk. * * * * * _Karl Anton Wetterbergh_ (fdd 1804, dd 1889) skrev under mrket Onkel Adam smrre berttelser, _genremlningar_, som han lt infra i tidningarna, och nr dessa skildringar vunno bifall, fortsatte han med strre tendensromaner, ssom _Pnningar och arbete_, _Samhllets krna_, _Simon Sellners rikedomar_ m. fl. En varm mnniskokrlek framlyser ur alla hans skrifter, vilka fretrdesvis innehlla bilder ur smstadslivet. I barntidningen _Linna_, som han under mnga r utgav, skrev han en mngd sagor, poem och berttelser, vilka vckte de ungas frtjusning, och som skriftstllare fr barn frtjnar Onkel Adam att nmnas vid sidan av Sakarias Topelius. * * * * * [Illustration: August Blanche.] _August Blanche_ (fdd 1811, dd 1868) har blivit bekant fr sina mnga humoristiska skdespel, som dock mestadels ro utmrkta bearbetningar av franska komedier. De oftast uppfrda lustspelen ro _Ett resande teatersllskap_, _Hittebarnet_, _Herr Dardanell och hans upptg p landet_ samt det historiska dramat _Engelbrekt och hans dalkarlar_. Blanche skrev ven ngra spnnande brottmlsromaner, som dock ga fga litterrt vrde, samt flera samlingar ypperliga smrre berttelser, _Bilder ur vrkligheten_, i vilka han n humoristiskt, n knsligt skildrar stockholmslivet vid nittonde rhundradets mitt, och i vilka han visar sig vara en berttare av rang. * * * * * [Illustration: G. Wennerberg.] _Gunnar Wennerberg_ (fdd 1817, dd 1901) har i duettsamlingen _Gluntarna_, till vilka han sjlv satt musiken, givit ypperliga bilder ur studentlivet i Uppsala under 1840-talet. Sprket i Gluntarna nrmar sig vardagsprosan, och sngerna pminna mycket om Fredmans epistlar. I de fosterlndska hymnerna _Hr oss, Svea!_, _O Gud, som styrer folkens den_ ro venledes svl orden som musiken av Wennerberg. I sina _Trollrunor_ har han i versform tergivit gamla sagor och sgner. En lng mbetsmannabana -- han var lektor, landshvding och statsrd -- hindrade honom att helt gna sig t vitterheten och musiken. * * * * * _Fredrik August Dahlgren_ (fdd 1816. dd 1895) r frfattare till vrt lands oftast uppfrda teaterstycke, tal-, sng- och dansspelet _Vrmlnningarna_, som i synnerhet i de humoristiska scenerna r frtjnstfullt. Strre litterrt vrde ga hans _Viser p varmlandske tongmle_ (_Jnta ja_, _Bremsen_ m. fl.). * * * * * [Illustration: Sakarias Topelius.] Ett starkt inflytande frn Almquist och nyromantikerna dagalgger _Sakarias Topelius_ (fdd 1818, professor i Hlsingfors), Finlands strste frfattare nst Runeberg. Uttryck fr en varm knsla ro hans dikter i samlingarna _Ljungblommor_, _Nya blad_ och _Ljung_, vilka bl. a. innehlla de vackra sngerna _Vintergatan_, _Min moder_, _En liten pilt_. Flera av hans visor (_Bjrkens visa_, _Vid Roines strand_ m. fl.) ha blivit tonsatta och sjungas allmnt. Som dramatiker har Topelius gjort sig knd genom bl. a. det historiska skdespelet _Regina von Emmeritz_. Sin strsta betydelse har Topelius emellertid som berttare, och under sin mer n femtioriga frfattarbana utgav han en mngd romaner, noveller, berttelser och sagor, vilka frskaffade honom ett stort antal beundrande vnner p mse sidor om Bottenhavet. I de hgt skattade romancyklerna _Stjrnornas kungabarn_ och _Fltskrns berttelser_ samt den ypperliga berttelsen _Hertiginnan av Finland_, vilken av mnga anses som Topelius' frnmsta vrk, har han givit romantiserade skildringar av hndelser frn storhets- och frihetstiden, och fantasi- och vrklighetsskildring smlta i dem samman i innerlig frening. Genom sina tta bcker _Lsning fr barn_, vilka innehlla berttelser, sagor, visor och sm skdespel, har Topelius vunnit barnavrldens beundran, liksom han genom de mnga romanerna och novellerna ervrat ungdomens hjrtan. Under sina sista r mottog den ldrige skalden mnga frtroliga brev frn finska och svenska barn, vilka ville med egna ord framfra sitt tack till honom fr allt vad han under sin lnga levnad givit dem. Han avled p sin villa Bjrkudden utanfr Hlsingfors 1898. * * * * * [Illustration: Anders Fryxell.] _Anders Fryxell_ (fdd 1795, kyrkoherde i Vrmland), Sverges mest lste och nst Geijer mest bermde hvdatecknare, utgav i fyrtiosex delar _Berttelser ur svenska historien_, i vilka han redogr fr fosterlandets den till r 1772. Fryxell utgav sin historia till ungdomens tjnst, och i synnerhet vrkets sex frsta delar ha blivit en mycket omtyckt ungdomslsning. De efterfljande ro utfrligare, och i dem framlgger han flera nya sikter, vilka stadkommo livliga meningsutbyten. nda till sin dd (1881) fortsatte han sitt historiska frfattarskap, och d hade mer n femtio r frflutit, sedan frsta delen av hans historia utkom. * * * * * [Illustration: L. J. Hierta.] Bland vrt lands mnga framstende tidningsmn intages frmsta platsen av _Lars Johan Hierta_, grundlggaren av Sverges politiska press. Han var fdd 1801 och intrdde efter avslutade studier p mbetsmannabanan, som han dock snart lmnade. Tillsammans med Crusenstolpe utgav han drefter en riksdagstidning, och ett par r senare utkom i december 1830 under Hiertas ledning _Aftonbladets_ frsta nummer. I sin tidning frde Hierta en skarp strid med Karl Johan och regeringen, och fljden blev, att hans blad indrogs flera gnger, men det utkom alltid omedelbart efter indragningen under ett ngot frndrat namn. I Aftonbladets redaktion medvrkade en stor del av 1830-1840-talets mera framstende frfattare. Hierta kvarstod som tidningens utgivare till r 1851 men var vrksam p flera andra omrden till sin dd 1872. * * * * * En bemrkt tidningsman var ven den bekante romanfrfattaren _Magnus Jakob Crusenstolpe_ (fdd 1795, dd 1865), vilken med iver deltog i de politiska striderna. I brjan stod han p regeringens sida men vergick sedan till motstndarna. Crusenstolpes artiklar ro alltid skarpa till innehllet och i sprkligt hnseende frtrffliga. Av hans romaner, i vilka vrkliga hndelser och ren dikt ro frvillande sammanblandade med varandra, ro _Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverge_ samt _Karl Johan och svenskarna_ mest knda. * * * * * [Illustration: Viktor Rydberg.] Bland de svenska frfattare som framtrdde i mitten av 1800-talet, har ingen blivit mera bermd n _Viktor Rydberg_, vilken fddes 1828 i Jnkping. Fadern var frestndare fr stadens kronohkte, och modern, vid vilken sonen var mycket fstad, utvade barnmorskeyrket. D Viktor var sex r gammal frlorade han henne, i det hon bortrycktes av koleran. Sin mor bevarade han stdse i tacksamt minne, och henne har han besjungit i ngra av sina vackraste dikter (_Trsnittet i psalmboken_ m. fl.). Efter avslutade skolstudier i fdernestaden och i Vxj ndgades Viktor Rydberg av fattigdom att taga anstllning som informator och innehade en tid sdan plats p Kllands. Dr stiftade han bekantskap med utgivaren av _Gteborgs handels- och sjfartstidning, S. A. Hedlund_, vilken erbjd honom anstllning i tidningens redaktion. Rydberg, som vid denna tid umgicks med tankar p att utvandra till Amerika, slog dessa planer ur hgen och antog Hedlunds erbjudande. Umgnget med Hedlund blev av utomordentlig betydelse fr Rydbergs utveckling. I Handelstidningen skrev han en mngd artiklar i olika mnen, och dr lstes i slutet av 1850-talet som fljetong flera av hans mest bermda vrk, bland dem romanerna _Fribytaren p stersjn_, i vilken han skildrar sjrvarliv och hxfrfljelser under 1600-talet, och _Den siste atenaren_, vari han p ett msterligt stt frtljer om den dende hedendomens kamp mot den alltmer framtrngande kristendomen. Kort efter publicerandet i tidningen utkommo dessa romaner i bokform. Frn denna tid frskriver sig ven den poesifyllda novellen _Singoalla_, en sagodikt frn digerddens dagar, i vilken berttas om krleken mellan en ung sigenerska och en kristen riddare. Denna berttelse r ett av Rydbergs mest betydande vrk. Bokens romantiska stmning samt utskta skildringar frn skogen med dess hemlighetsfullhet ha gjort Singoalla till den mest lsta av Viktor Rydbergs bcker. Under 1860-talet deltog Rydberg med iver i de d pgende religisa fejderna, och under denna tid utkom hans bok _Bibelns lra om Kristus_, vilken vckte ett oerhrt uppseende och framkallade skarpa meningsutbyten. Genom detta vrk och dess fljdskrifter har emellertid Rydberg ervrat en av de frmsta platserna bland svenska teologiska skriftstllare. Frn denna tid frskriver sig ven det kulturhistoriska arbetet _Medeltidens magi_. Under det fljande rtiondet, 1870-talet, blomstrade ter hans sknlitterra och historiska frfattarskap. D tillkom den lilla vackra julberttelsen _Lille Viggs ventyr p julafton_, och efter en resa till Italien utgav han de formfullndade konsthistoriska skildringarna _Romerska dagar_. Samtidigt fullbordade han sin ypperliga versttning av den tyske skalden Goethes bermda vrk _Faust_. Efter denna resa tillkom ocks flertalet av de djuptnkta och formrena _Dikter_, vilka i brjan av 1880-talet samlade utgvos i bokform. Bland dem mrkas de bekanta skaldestyckena _Dexippos_, _Snfrid_, _Trsnittet i psalmboken_, _lvan till flickan_, _Prometeus och Ahasverus_ samt _Kantaten_[33] vid Uppsala universitets jubelfest 1877. I en i brjan av 1890-talet utgiven andra samling dikter lstes de vackra sngerna _Barndomspoesien_ samt _Den nya grottesngen_, i vilken senare skalden med skrpa vnder sig mot barnarbetet i fabriker. Rydbergs sista strre sknlitterra vrk, _Vapensmeden_, hgringar frn reformationstiden, behandlar ett mne, erinrande om Den siste atenarens, och skildrar brytningen mellan katolicism och luterdom i Sverge. I denna berttelse frekomma vackra naturskildringar frn Vttern och jnkpingstrakten samt de underskna sngerna _Harpolekaren och hans son_ samt _Betlehems stjrna_. [Fotnot 33: Kantat = musikstycke; hr texten till ett dylikt.] De senare ren av sitt liv sysslade Rydberg fretrdesvis med kultur- och konsthistoriskt samt mytologiskt[34] frfattarskap, och till ungdomens tjnst hade han redan 1887 utgivit _Fdernas gudasaga_. Sedan Rydberg i ver tjugu r vrkat i Handelstidningen, anstlldes han som frelsare, frst i Gteborg och sedan i Stockholm, dr han 1884 blev professor i kultur- och konsthistoria vid hgskolan. Viktor Rydberg var en ordd kmpe i striden fr sanning och mnniskovl. Under sina senare r var han allmnt erknd som en av vrt kulturlivs frmste, och det inflytande han utvat, r strre n flertalet andra svenska diktares. Den stllning han intog, erinrar i hg grad om Geijers, och ven mngsidigheten i hans frfattarskap fr tanken hn till denne. Viktor Rydberg avled p sin villa Ekeliden i Djursholm 1895. * * * * * _Karl Georg Starbck_ (fdd 1828, dd 1885) skrev historiska romaner, pminnande om den brittiske frfattaren _Walter Scotts_ bcker. Mest bermda ro Starbcks medeltidsskildringar, _Engelbrekt Engelbrektsson_ och _Nils Bosson Sture_. Han r tillika knd som hvdatecknare. * * * * * _Frans Hedberg_ (fdd 1828, dd 1908) var en vrderad skdespelsfrfattare, som bl. a. skrivit det ofta uppfrda historiska dramat _Brllopet p Ulvsa_ med mne frn Birger jarls dagar. Han har drjmte utgivit lyriska dikter och noveller, en del av dessa skildrande livet i skrgrden (_Frn skrgrden och fastlandet_ m. fl.). * * * * * [Illustration: Karl Snoilsky.] Under 1860-talet fanns i Uppsala en litterr frening, _Namnlsa sllskapet_. Flera av dess medlemmar kommo i framtiden att intaga en bemrkt plats i vr vitterhetshistoria. I synnerhet blev detta fallet med _Karl Snoilsky_ (fdd 1841, dd 1903), som i nyssnmnda sllskaps skrifter offentliggjorde sina frsta snger. Genom dem vann han mnga beundrare, framfr allt bland ungdomen. I hans r 1869 utgivna _Dikter_ frekomma frgrika bilder frn sdern och varma hyllningssnger till de danska och polska folken, som under 1860-talet kmpade fr sin frihet. Drefter fljde hans ypperliga _Sonetter_, och i de fljande diktsamlingarna kommo efter hand hans bermda _Svenska bilder_, i vilka han besjunger mnen ur Sverges historia p ett stt, som fr tanken hn till Fnrik Stls sgner. Djup frstelse fr arbetsklassen och dess behov visar han i de sociala dikterna _Den tjnande brodern_, _I porslinsfabriken_ m. fl. Som formkonstnr rknas Snoilsky till vra frmsta. Frn slutet av 1870-talet vistades han en lngre tid i utlandet, fretrdesvis i Italien. r 1890 utnmndes han till verbibliotekarie vid kungliga biblioteket och innehade denna befattning till sin dd. [Fotnot 34: Mytologi = gudalra; sammanfattningen av ett folks gudasagor.] * * * * * [Illustration: K. D. af Wirsn.] _Karl David af Wirsn_ (fdd 1842, dd 1912) har utgivit flera samlingar vackra dikter (_Toner och sgner_, _Under furor och cypresser_ m. fl.), de flesta med religist innehll. Dessutom har han skrivit levnadsteckningar ver bortgngna svenska frfattare och varit en vrksam kritiker. * * * * * Av Namnlsa sllskapets vriga medlemmar m nmnas Edvard Bckstrm (fdd 1841, dd 1886), av vilken vi ga fina lyriska dikter (_Gossen och bibeln_, _Vid Fredrikshald_, _Vackert sprk_ m. fl.) och dramatiska alster (tragedien _Dagvard Frey_); Pontus Vikner (fdd 1837, dd 1888), som r frfattare till de religisa novellerna _Min moders testamente_, _Mantegnas ngel_ m. fl.; Ernst Bjrck (fdd 1838, dd 1868) och K. L. stergren (_Fjalar_, fdd 1842, dd 1881), bda framstende lyriker, samt Nils Petrus dman (fdd 1838, dd 1912), vilken var sllskapets humorist. Han har utgivit _Reseskildringar_ och _Ungdomsminnen_ samt tskilliga berttelser, bland dem den drpliga _Min frsta kondition_. Realismen (1879-1890). De vrklighetsskildrare som fregende tidsskede har att uppvisa, voro fregngsmn till den litterra riktning, _realismen_ eller _naturalismen_, som frn och med 1870-talets slut under ett tiotal r blev den frhrskande i vrt land. Striden mellan efterromantikens mn och det unga Sverge, den vanliga benmningen p den nya riktningens frkmpar, ndde d sin hjdpunkt, och 1879, d Strindberg utgav sin roman _Rda rummet_, brukar betecknas som den svenska realismens begynnelser. Denna periods frfattare visa en stark pvrkan frn den samtida franska (_Hugo_, _Zola_) och dansk-norska (_Brandes_, _Ibsen_, _Bjrnson_) litteraturen, och i sina skrifter behandla de ofta sociala, religisa och politiska sprsml, varvid den bestende samhllsordningen icke sllan blir freml fr en ganska hrdhnt granskning. Realisterna anvnde fretrdesvis den obundna formen i sin diktning, och de lyriska diktsamlingar som under denna tid utkommo, hade merendels ngon av frra tidevarvets mn till frfattare. * * * * * [Illustration: August Strindberg.] Den svenska realismens frmste mlsman r _August Strindberg_ (fdd i Stockholm 1849), vilken vid 1860-talets slut framtrdde med ngra mindre betydande dramatiska alster. r 1872 vckte han uppmrksamhet genom skdespelet _Mster Olov_, den svenska litteraturens yppersta historiska drama, i vilket skalden framhller sin bitterhet ver avfallet infr livet och kompromissen[35] med vrkligheten. Skdespelet, som han frgves hembjd till kungliga teatern, har hndelserna frlagda till reformationstidevarvet men behandlar under 1880-talet p dagordningen stende frgor. Sedan Strindberg fullbordat detta drama, vrkade han ett par r som tidningsman och tjnstgjorde drefter en lngre tid i kungliga biblioteket. Hrunder utgav han sin frsta novellsamling (_Frn Fjrdingen och Svartbcken_), i vilken kan skildrar sin tids studentliv i Uppsala, dr han vistats ren 1867-1872. Hrefter fljde 1879 den uppseendevckande romanen _Rda rummet_, bilder ur artist- och frfattarlivet, en bitande satir ver hela det dvarande samhllet och av en dittills osedd djrvhet i vrklighetsskildringen. Under den fljande tiorsperioden freter Strindbergs frfattarskap en rik blomstring. Frutom kulturhistoriska vrk (_Gamla Stockholm_, _Svenska folket_) frskriva sig frn denna tid medeltidsdramerna _Gillets hemlighet_ (med mne frn Uppsala domkyrkas byggnadshistoria) och _Herr Bengts hustru_, vidare det satiriska sagospelet _Lycko-Pers resa_ samt sorgespelen _Frken Julie_ och _Fadren_, vilket sistnmnda anses som den svenska litteraturens yppersta modrna drama, s stort i sin orimlighet, s vervldigande i sin brustenhet, dystert sknt som en sknatt, tyngd av blixt och mrker. Den kritik fr vilken ngra av Strindbergs vrk blivit utsatta, framkallade hans kvicka satirsamling _Det nya riket_. Frn denna tid ro vidare att anteckna de historiska berttelserna _Svenska den och ventyr_, innehllande flera av hans bsta alster, novellsamlingarna _Utopier i vrkligheten_ (med den vackra fredsnovellen _Samvetskval_) och _Giftas_, vari han behandlar ktenskapet och kvinnofrgan. Under denna period utgav han ven en samling prktiga _Dikter_, mest satiriska, det sjlvbiografiska arbetet _Tjnstekvinnans son_ (4 delar), de ypperliga skrgrdsbilderna _Hemsborna_, som av mnga anses fr Strindbergs frnmsta vrk, _Skrkarlsliv_ och _I havsbandet_ samt dessutom en mngd smrre dramer, berttelser, reseskildringar m. m. [Fotnot 35: Kompromissa = pruta av p sina grundsatser eller sin vertygelse.] Under 1890-talet fljde ett avbrott i Strindbergs litterra vrksamhet, och han sysslade en tid med naturvetenskapliga studier, fretrdesvis inom kemiens omrde. Under dessa r, som han tillbragte i utlandet (mestadels i Schweiz, dit han flyttat i medlet av 1880-talet), genomgick han en betydelsefull andlig kris, och i de sjlvbiografiska arbeten som han sedan utgav (_Inferno_, _Legender_), ger han skildringar av sitt upprrda sjlstillstnd under denna period. Sedan tervnde Strindberg till fosterlandet och terupptog sitt avbrutna sknlitterra frfattarskap. I en mngd dramer har han givit levande bilder ur vr historia allt ifrn folkungatiden nda till det gustavianska tidevarvet. Hans karaktrsteckningar ver historiens personligheter avvika dock stundom ganska mycket frn svl hvdatecknarnas som andra frfattares. P grund hrav har man tvistat om ngra av dessa skdespels vrde, p samma gng man erknt, att andra av dem (ssom t. ex. _Gustav Vasa_, _Erik XIV_) fullt ut torde kunna jmstllas med de bsta av hans tidigare historiedramer. I andra skdespel frn detta skede har han hmtat motiven dels ur samtidens liv, dels ur sagan (_Brott och brott_, _Psk_, _Till Damaskus_, _Kronbruden_, _Svanevit_, _Ett drmspel_, _Svarta handsken_ m. fl.). Flera av Strindbergs prosaberttelser frn senare r ha ven varit freml fr mycket skarp kritik. Srskilt gller detta hans samhllsskildringar frn sekelskiftet (_Gtiska rummen_, _Svarta fanor_). Strindbergs berttarkonst nr dock i dessa bcker samma styrka som i hans tidigare vrk. S r ven frhllandet med hans _Sagor_, den sjlvbiografiska boken _Ensam_, flera av de historiska berttelserna i samlingen _Nya svenska den_ och den vackra skrgrdsskildringen _Fagervik och Skamsund_, som dessutom innehller ngra dikter (_Trefaldighetsnatten_, _Ordalek och smkonst_), vilka hra till prlorna i svensk poesi. Som dramatiker intar Strindberg en plats vid sidan av vrldslitteraturens frmsta (Shakspere, Ibsen), men ven som berttare vertrffas han nppeligen av ngon. Kraftigt och mlande har han tecknat situationer och hndelser, och i sprkligt hnseende r han en nydanare. -- Vid olika tillfllen har han frfktat de mest olika skdningar, och dels p grund hrav, dels till fljd av andra orsaker ha svl hans diktning som hans person varit utsatta fr motstndares hftiga angrepp, vilket i sin ordning bidragit till att ven han mngen gng i sina skrifter blivit ondigt skarp och bitter. P sin sista fdelsedag, den 22 jan. 1912, blev Strindberg freml fr en storartad hyllning, vari representanter fr alla samhllsklasser deltogo, och till honom verlmnades d en strre pnningsumma, som insamlats genom en nationalsubskription. Strsta delen hrav anslog han till vlgrande ndaml. Ngra mnader drefter (14 maj 1912) avled Strindberg och begrovs under hgst ovanliga rebetygelser. Strindberg var en revolutionr natur, pminnande om Thorild och Almquist, och hans betydelse fr svensk vitterhet kan nrmast jmfras med deras. * * * * * [Illustration: Anne-Charlotte Edgren-Leffler.] Ungefr samtidigt med Strindbergs debut[36] framtrdde fru _Anne-Charlotte Edgren-Leffler_ (fdd 1849, dd 1892) med ngra smrre noveller, som dock offentliggjordes anonymt. Frst i brjan av 1880-talet utgav hon under eget namn berttelsesamlingen _Ur livet_, vilken erhll en storartad framgng. Samma titel anvnde hon sedermera fr alla sina roman- och novellbcker. Svl i dessa som i ngra skdespel (_Hur man gr gott_, _Sanna kvinnor_ m. fl.) nagelfor hon sin tids samhllslyten. I en enkel och klar stil tecknade hon med skarpa linjer livet inom Stockholms borgerliga vrld. Den modrna samhllsmnniskans slitningar och konflikter ro i hennes bsta vrk skildrade med en aldrig strd behrskning och med ett allvar, som ofta vrkar storslaget och imponerande. [Fotnot 36: Debut = frsta offentliga framtrdandet.] * * * * * [Illustration: Albert Ulrik Bth] Den svenska realismens lyriker r _Albert Ulrik Bth_ (fdd i Skne 1853, dd 1912) vilkens frsta samling _Dikter_ utkom samtidigt med Rda rummet, och liksom denna roman vittnade de om en ny tids inbrytande. Bths vers vrkar ngot krv och omusikalisk, beroende bl. a. drp, att den ofta avviker frn den i ldre poesi vanliga regelbundenheten i svl versraderna som i strofens byggnad. Men ven innehllet var ngot nytt. Bth hmtade sina mnen ur den vrklighet som omgav honom och gav lttfattliga bilder ur folkets liv och ur naturen. En varm medknsla fr samhllets styvbarn ger sig till knna i flera av hans dikter. Bth r en av de frfattare som infrt landskapsskildringen i den svenska dikten. Framfr ngon annan r han den sknska slttens skald, och hans skildringar frn Skne torde hittills vara overtrffade. I ett av sina senare skaldestycken (_Krlekssagan p Bjrkebrga_) har han behandlat Wivallius' krlekshistoria (se sid. 19). Bth idkade ven kulturhistoriskt frfattarskap och har till svenska verflyttat fornislndska sagor och dikter (_Nials saga_ m. fl.). * * * * * [Illustration: Viktoria Benedictsson.] Har Bth i sin vers fretrdesvis skildrat det sknska landet, s har dremot _Viktoria Benedictsson_ (Ernst Ahlgren, fdd 1850, dd 1888) i sina prosaberttelser tecknat det sknska folket, med vars liv, seder och tnkestt hon var synnerligen vl frtrogen. Hennes vrksamhet som frfattare omfattade en tidrymd av endast fyra r, och drunder utgav hon frutom berttelsesamlingarna _Frn Skne_ samt _Folkliv och smberttelser_ de strre romanerna _Pngar_ och _Fru Marianne_. Samma r hon dog, utkom en ny samling _Berttelser och utkast_. Hgst nr Ernst Ahlgren, vilken signatur hon alltid anvnde, i sina skildringar av allmogen, men ven hennes teckningar ur andra samhllsklassers liv hra till det bsta av svensk vitterhet. Om en varm krlek till mnskligheten och allt levande vittna mnga av hennes skrifter. Under de sista tio ren av sin levnad plgades Viktoria Benedictsson av svra lidanden, men det oaktat prglar en frisk humor flera av hennes berttelser. Ofta framhller hon i dem arbetets vlsignelse, och i arbetet fann hon sjlv den lycka som beskrdes henne hr i livet. Ernst Ahlgrens efterlmnade utkast och skrifter (romanen _Modern_, novellsamlingen _Efterskrd_ och skdespelet _Den brgtagna_) fullbordades och utgvos av hennes frtrogne vn och biograf,[37] skriftstllaren Axel Lundegrd. Med denne hade hon tidigare samarbetat, och tillsammans hade de utgivit skdespelet _Final_. Den skildring av Viktoria Benedictssons liv och frfattarvrksamhet, som Lundegrd efter hennes dd utgav, grundade sig p hennes egna brev och anteckningar och kan drfr sgas till stor del vara en sjlvbiografi. [Fotnot 37: Biograf = frfattare av levnadsbeskrivningar.] * * * * * [Illustration: August Bondeson.] _August Bondeson_ (fdd 1854, dd 1906) har i ngra humoristiska berttelser (_Allmogeberttelser_, _I Glimminge och Krplinge_, _M. V. K._ m. fl.) givit bilder ur allmogelivet i Halland. I den strre berttelsen _John Chronschoughs memoarer_, en satirisk tidsbild frn 1860-talet, har han drpligt tecknat en inbilsk och sjlvmedveten bondpojkes vistelse vid seminarium och frsta r som lrare. Bondeson var tillika en nitisk upptecknare av sagor och visor, som nnu leva p allmogens lppar, och frukten av detta hans arbete freligger i de p 1880-talet offentliggjorda _Svenska folksagor_ och _Historiegubbar p Dal_ samt den ett tjugutal r drefter utgivna _August Bondesons visbok_. * * * * * [Illustration: Alfred Hedenstierna.] En annan p sin tid mycket lst folklivsskildrare var _Karl Josef Alfred Hedenstierna_ (fdd 1852, dd 1906), som under mrket Sigurd skrev muntra veckokrnikor i tidningspressen. Smstdernas medelklass skildrade han i flera berttelser, men oftast hmtade han motiven ur Smlands allmogeliv. Samlade utgvos dessa berttelser sedermera under titlarna _Livsbilder ur svenska hem_, _Svenskt vardagsliv_ och _Kaleidoskop_. Ngot egentligt konstvrde ga Sigurds berttelser icke, men de prglas icke sllan av en harmls kvickhet, ett burleskt[38] skmtlynne och ett ppet sinne fr gammaldags krnfullhet. [Fotnot 38: Burlesk = putslustig, tokrolig.] * * * * * [Illustration: Gustav af Geijerstam.] Bland svenska romanfrfattare frn 1800-talets senare del intager _Gustav af Geijerstam_ (fdd 1858, dd 1909) en av de frmsta platserna. Han brjade sin frfattarbana med ngra allvarliga berttelser ur det dagliga livet (novellsamlingarna _Grkallt_ och _Fattigt folk_, uppsalaberttelsen _Erik Grane_, romanen _Pastor Hallin_ och allmogeskildringarna _Kronofogdens berttelser_). Efter dessa fljde flera skdespel, ssom komedien _Aldrig i livet_ och bondepjserna _Per Olsson och hans kring_ samt _Lars Anders och Jan Anders_. Vid mitten av 1890-talet intrdde en viss frndring i Geijerstams frfattarskap. Han blev frn denna tid alltmer en hemmets och familjelivets diktare, och i sina fljande vrk sker han frklara de intimaste dragen i mnniskosjlens liv. Denna nya riktning inleddes av romanen _Medusas huvud_, vilken fljdes av novellsamlingen _Kampen om krlek_, den dystra brottmlshistorien _Vilse i livet_, ett av Geijerstams bsta vrk, skrgrdsberttelsen _Det yttersta skret_ samt ktenskapsskildringarna _ktenskapets komedi_, _Lyckliga mnniskor_ och _Boken om lillebror_, vilken sistnmnda gjorde sin frfattare ryktbar och mottogs med ett bifall, som sllan kommit ett svenskt litterrt vrk till del. I svl denna bok som flera andra, srskilt i den kcka _Mina pojkar_, framstr Geijerstam som en ojmfrlig tecknare av barnens liv. Bland hans vriga bcker m nmnas ktenskapshistorien _Kvinnomakt_, den prktiga men hemska vrklighetsskildringen _Nils Tuvesson och hans moder_, _Sjlarnas kamp_, i vilken han ger bilder frn den nutida affrsvrlden, och _Farliga makter_, skildringar med det samtida politiska livet som bakgrund. I sina romaner frn gamla dagar (_Karin Brandts drm_, _Brderna Mrk_, _Den gamla herrgrdsalln_) har han tecknat svenskt herrgrdsliv vid frra rhundradets mitt. Den medknsla fr mnniskans frjder och sorger, som ger sig till knna i de flesta av Geijerstams skrifter, och hans i allmnhet klara och lttfattliga framstllningsstt, ha gjort honom till en icke blott i Sverge utan ven i utlandet grna lst frfattare. * * * * * [Illustration: Karl August Tavaststjerna.] _Karl August Tavaststjerna_ (fdd i Finland 1860, dd 1898) gjorde sig frst uppmrksammad genom en samling lyriska dikter (_Fr morgonbris_). I svl dessa som flera fljande prosaarbeten (_Marin och genre_ m. fl.) tecknar han med frkrlek havet, med vilket hans eget oroliga och trotsiga sinne fretedde en viss likhet. Efter ngra r fljde den av en vemodig stmning prglade berttelsen _Barndomsvnner_, varmed realismen gjorde sitt intg i Finland, skdespelet _Affrer_, samt romanerna _Hrda tider_, med mne frn ndret 1867, _Kvinnoregemente_ och _En patriot utan fosterland_. Sin egen barndoms historia frtljer han i boken _Lille Karl_. Frmst i formellt hnseende st hans arbeten frn senare r. Bland dem mrkes den stora epopn[39] _Laureatus_, i vilken han skildrar ett diktarde. Ett tungt svrmod framlyser i flera av hans skrifter. Tavaststjerna var en lyriker med realistisk lggning och rknas som den frmste av det yngre Finlands diktare. Nringsbekymmer och andra olyckor frbittrade hans liv, som han mestadels tillbragte p resor. Under sina sista r fann han en knapp brgning i pressens tjnst. * * * * * [Illustration: Ola Hansson.] _Ola Hansson_ (fdd 1860) brjade som realist men har sedan anslagit andra toner. I flera samlingar stmningsfulla dikter har hn strvat efter att sga det osgbara, att terge det djupaste och innerligaste i knslolivet, under det att han i andra skildrat det sknska landskapets natur (diktsamlingen _Notturno_[40], prosaskisserna _Sensitiva amorosa_). I ngra realistiska noveller (_Fru Ester Bruce_, _Fre giftermlet_, _En uppfostrare_) ro ven motiven hmtade frn Skne. Tidigt begav sig Ola Hansson till utlandet och har sedan mestadels vistats i Tyskland, dr han p tyska offentliggjort en mngd arbeten av skilda slag. Mest bemrkt har han blivit som litterr essayfrfattare.[41] De flesta av dessa alster har han sedan ven utgivit i hemlandet. Ganska mycken uppmrksamhet vckte de egenartade sm prosaskisserna _Ung Ofegs visor_, och i nnu hgre grad blev detta fallet med den sjlvbiografiska romanen _Resan hem_, vari han hftigt angriper de litterra frhllandena i Sverge. Efter en i brjan av 1900-talet genomgngen inre kris utgav han diktsamlingen _Det frlovade landet_, i vilken den knslige stmningsdiktaren ven visar sig vara en uddig satiriker. Denna samling fljdes snart av _Nya visor_ och _P hemmets altare_, i vilka hans gamla diktarder vller stark och stmningsmttad som frr. [Fotnot 39: Epop = hjltedikt; jmfr epos.] Ola Hansson r den mest ingende sjlsskildraren bland svenska lyriker. I anslutning till innehllet r hans vers mjuk, smidig och melodisk. Formen r konstfull men sllan regelbunden; takten och raderna vxla. Bland svenska frfattare r Ola Hansson den frste som i strre utstrckning anvnt den fria, orimmade versen. ven som prosaist r han bermd. Ofta r hans sprk dock ganska mycket bemngt med danska ord och uttryck. -- Den sknska riktning som vid 1900-talets brjan gjorde sig bemrkt i vr vitterhet, har i Ola Hansson sin lrofader och fregngsman. [Fotnot 40: Notturno = nattstycke, nattlig kyrksng, musikstycke av drmmande karaktr.] [Fotnot 41: Essay (eller ess) = uppsats ver ngon frga, som str p dagordningen.] * * * * * [Illustration: Axel Lundegrd.] _Axel Lundegrd_ (fdd 1861), en av realismens ivrigaste frkmpar, debuterade med en samling noveller, _I gryningen_, vari han skildrade en del frhllanden i studentlivet. Som frut nmnts, samarbetade han en tid med Ernst Ahlgren, vilkens liv han tecknade i den omtalade biografien _Victoria Benedictsson_. Hennes livshistoria ligger ocks till grund fr Lundegrds roman _Elsa Finne_, vilken vckte ett stort uppseende. Av hans vriga frtrffliga teckningar ur nutidslivet m srskilt nmnas romanerna _Titania_, _Prometeus_, _Asra_, _Knslans rtt_. Lundegrds historiska intresse har emellertid alltmer dragit hans hg t historisk-romantisk diktning. I den stora romancykeln _Struensee_ har han tecknat den frn Danmarks historia bekante ventyraren och statsmannen med samma namn. Frn kalmarunionens dagar har han hmtat motiven till de pittoreska[42] medeltidskrnikorna _Drottning Margareta_, _Drottning Filippa_ och _Drottning Cilla_. * * * * * [Illustration: Karl Alfred Melin.] _Karl Alfred Melin_ (fdd 1849) str i litterrt hnseende nrmast Namnlsa sllskapets skalder. Han r en fin lyriker, som grna besjunger mnen ur sagan, historien och naturen. Melin debuterade med diktcykeln _Humleplockningen_, i vilken han lter flera personer, vilka ro sysselsatta med att plocka humle, under arbetet frtlja var sin berttelse eller fredraga en visa. I diktcykeln frekommer den bekanta sngen _Signes visa_. Denna och flera andra av hans dikter ha blivit tonsatta. Hgst har Melins diktning likvl ntt i de av en frisk humor prglade _Skrgrdsbilder_, vilka ing i hans bda samlingar _Dikter_, men som ven utkommit i en srskild volym. I dessa ger han prktiga teckningar ur kustbefolkningens liv. Fr vrigt har Melin gjort sig knd som dramatiker (sagospelet _Snvit_, Versdramen _Vid Breitenfeld_), och som en lycklig frfattare fr ungdomen framstr han i ventyrsbckerna _De svarta vikingarnas saga_ och _Tjuvbandet i Dger skrgrd_. [Fotnot 42: Pittoresk = mlerisk, romantisk.] * * * * * [Illustration: Ernst Josephson.] _Ernst Josephson_ (fdd 1851, dd 1906) har som mlare gjort sig ett bermt namn i vr konsthistoria, men han var ven en betydande lyriker, som i ett par samlingar dikter (_Svarta rosor_ och _Gula rosor_, sedan utgivna i en volym under titeln _Svarta rosor och gula_), med frgrikedom, naivitet och ett varmt hjrta besjng skilda mnen. Srskilt ro hans bilder frn sdern och ett par grupper barnvisor, av vilka han i den ena frtljer sina egna barndomsminnen, utmrkande fr Josephsons diktning. Stundom hmtade han motiven frn naturen, men vanligen r det mnniskan, som r freml fr hans ibland muntert klingande men oftare sorgsna och svrmodiga sng. En obotlig sjukdom brt i slutet av 1880-talet hans kraft och stckte hans konstnrsbana. * * * * * Bland vriga frfattare, som debuterade under 1880-talet, mrkas lyrikern Daniel Fallstrm (fdd 1858), vilken i flera diktsamlingar (_I gyllenrtt_, _Vita syrener_ m. fl.) besjungit naturen (fretrdesvis Stockholms och skrgrdens), livsgldjen och krleken; Alfhild Agrell (fdd 1849), som utgivit av Ibsen pvrkade dramer (_Rddad_, _Dmd_) och humoristiska berttelser frn Norrland (_Hemma i Jockmock_, _Nordanfrn_); Mathilda Roos (fdd 1853, dd 1908), vilkens i brjan realistiska diktning under senare r blev alltmera religist frgad (berttelserna _Hststormar_, _Helgsmls-klockan_, _Vit ljung_ m. fl.); Hilma Angered-Strandberg (fdd 1855), som berttat om svensk-amerikanernas liv i den nya vrlden (_Den nya vrlden_) och hr hemma (_Hemma_); Georg Nordensvan (fdd 1855), en av vr tids frmsta konsthistoriker (_Svensk konst och svenska konstnrer_, _Konsthistoria_ m. fl.), som ven i sknlitterra vrk (_Figge_) skildrat konstnrernas liv, samt finlndaren Jakob Ahrenberg (fdd 1847, dd 1914), vilken utgivit prktiga bilder frn stra Finland, bland dem den frtrffliga boken _Hihuliter_, som skildrar religisa rrelser p finska landsbygden, samt novellerna _Frn Karelen_ och _Familjen p Haapakoski_, i vilken han visar, hur fosterlandsknslan frslappas hos finlndare i rysk tjnst. Nyidealismen (tiden efter 1890). Vid 1890-talets brjan framtrdde flera skriftstllare, som hyllade bl. a. den sikten, att realisterna alltfr troget skildrade vrkligheten, framfr allt vardagslivets skuggsidor, och drigenom vrkade hmmande p livsgldjen. De nya sikternas frkunnare ansgo, att i dikten borde fantasien och knslan komma till strre rtt, och i denna nya, mera _idealistiska_[43] riktning utvecklades litteraturen under det frra rhundradets sista decennium. Flera av de vid sekelskiftet framtrdande frfattarna ro dock direkta arvtagare icke blott av dessa nya ider utan ven av realismen, och ofta mrker man i den yngsta diktargenerationens skrifter, huru de bda strmningarna realism och idealism mtas. [Fotnot 43: Idealism = frsknande av vrkligheten.] Svl den bundna som den obundna formen r mycket omhuldad, och av prosakonst sttes i allmnhet den korta novellen frmst. Frst under de allra sista ren ha de stora samhlls- och livsskildringarna ter brjat se dagen. Tekniken och sprkbehandlingen ha utvecklats i samma grad som poesien, och i allmnhet kan sgas, att frfattarna ha gnat stor uppmrksamhet t den yttre formen. * * * * * [Illustration: Verner von Heidenstam.] Den som frst drog i hrnad mot realismen, var _Verner von Heidenstam_ (fdd 1859), vilken i ungdomen fretog vidstrckta resor i sdern och sterlandet. Frst mnade han utbilda sig till mlare men slog snart dessa tankar ur hgen och utgav kort efter sin terkomst till fosterlandet sin frsta samling dikter, _Vallfart och vandringsr_, som vckte ett utomordentligt uppseende och inledde det nya skedet i den svenska litteraturens historia. En yster livsgldje och en naiv dyrkan av sknheten ro det utmrkande fr dessa dikter. Motiven har han till stor del hmtat frn det gamla sterlandet, vilket han ocks praktfullt tecknar i turistromanen _Endymion_ och i det stora eposet _Hans Alienus_, en fantastisk berttelse om en pilgrimsfrd genom olika tider och lnder fr att finna sknheten i dess hgsta tillvaro. Hans andra samling _Dikter_ innehller flera vackra snger om och till hembygden (_Tiveden_, _Hemmet_ m. fl.). Heidenstams lyriska alstring under de senaste tjugu ren innefattas i en samling _Nya dikter_, vars inledningssng r den stora, om Tegnrs Svea pminnande diktcykeln _Ett_ _folk_. Till denna cykel har tonsttaren Vilhelm Stenhammar satt en melodi, vilken vrdigt sluter sig till orden, och som gjort isynnerhet den sttliga inledningssngen _Sverge_ allmnt bekant och sjungen i vida kretsar. Fr sin senare diktning har Heidenstam emellertid fretrdesvis valt prosaformen och hmtat motiven ur fderneslandets historia. S ro kung Karl och hans gossar bl hjltar i de bda berttelsesamlingarna _Karolinerna_, och i _Heliga Birgittas pilgrimsfrd_ har han givit en levande bild av vr medeltidshistorias mrkligaste religisa personlighet. Denna boks naturskildringar frn Vttern och sterlandet st ej efter dem i hans tidigare romaner. Efter ett par samlingar smrre noveller (_Sankt Gran och draken_, _Skogen susar_) fljde Heidenstams hittills mest omfattande vrk, den stora romancykeln _Folkungatrdet_, av vilken nnu endast freligga tv delar, nmligen _Folke Filbyter_, en storslagen skildring frn vr historias gryningstid, d hedendom och kristendom brtos mot varandra, och _Bjlboarvet_, berttelsen om bjlbojarlens sner och det svenska folket under deras tidevarv. Fr Sverges barn har han skrivit lseboken _Svenskarna och deras hvdingar_. Dessutom har Heidenstam utgivit _reseskildringar_, och sin uppfattning i litterra, konsthistoriska och andra frgor har han framlagt i en mngd smrre skrifter (_Renssans_, _Tankar och teckningar_ m. fl.), som han vid olika tillfllen offentliggjort. Heidenstams prosa utmrkes av stor klangfullhet, manlighet och knapphet i ordvalet. Satserna ro vanligen korta men mlande. Grna anvnder han gamla mrgfulla, hittills halvt glmda ord. Som lyriker nr han om mjligt nnu hgre. Hans vers r bildrik och taktfast. Den regelbundna strofen anvnder han jmfrelsevis sllan utan vanligen en fortlpande jambisk vers med lnga rader. Den har inte samma musikaliska tycke som Frdings och r drfr mera sllan sngbar. Hos flera av vra yngre diktare mrkes en tydlig pvrkan frn Heidenstam. r 1913 invaldes Heidenstam i Svenska akademien, och 1916 erhll han nobelpriset i litteratur. * * * * * [Illustration: Oskar Levertin.] _Oskar Levertin_ (fdd 1862, professor vid Stockholms hgskola, dd 1906) brjade sin frfattarvrksamhet med ngra i realistisk riktning skrivna berttelser (_Smmynt_, _Konflikter_) men vergick sedan till Heidenstams stndpunkt och stod vid hans sida i kampen fr den nya riktningen i litteraturen. vergngen betecknas av den vemodsfyllda sjlsskildringen _Livets fiender_, berttelsen om en sliten, ddsjktad drmmares kamp och undergng. I svl denna som flera andra av Levertins bcker frekomma ven vackra stmningsbilder frn Stockholm. Samtidigt med Livets fiender utkom hans frsta samling dikter, _Legender och visor_, som innehller snger, vilka rknas till det yppersta som hittills formats p svenskt tungoml (_En gammal nyrsvisa_, _Monika_, _Florez och Blanzeflor_ m. fl.), och hans fljande diktbcker (_Nya dikter_, _Dikter_, _Kung Salomo och Morolf_) bra ytterligare vittnesbrd om den rangplats han intar bland svenska diktare och drmmare. Som novellist fortsatte han med en samling _Rokokonoveller_, vilka blivit srskilt bermda fr sin trogna tidsfrg, och berttelsen _Magistrarna i sters_, en skildring frn en liten mlarstad. Levertin var en vemodsfull lyriker, som grna valde bibliska eller medeltida mnen fr sin diktning. Med frkrlek besjng han mnniskosjlens aldrig tillfredsstllda lngtan efter det ondliga, krlekens slitningar, visdomens ffnglighet och ddens visshet. Hans vers r klangfull med regelbunden rytm och innehllsrika, vlljudande rimord. Levertin utvade ven en betydande vrksamhet som litteraturhistoriker och var sin tids mest inflytelserike kritiker. Sjlv utgav han flera briljanta essaysamlingar (_Diktare och drmmare_, _Svenska gestalter_ m. fl.), och efter hans dd har i hans _Samlade skrifter_, vilka utkommit i tjugufyra band, intagits allt det vrdefulla han som granskare och kritiker offentliggjort i tidningspressen. Som litteraturhistoriker var Levertin vrt lands frmste knnare av det gustavianska tidevarvet och som vitter essayist tvivelsutan den ypperste vi gt efter Atterbom. * * * * * [Illustration: Tor Hedberg.] _Tor Hedberg_ (fdd 1862) skrev i sin ungdom realistiska berttelser (_Johannes Karr_, _Skisser och berttelser_, _P Torpa grd_ m. fl.) med dyster vrklighetsskildring men har i sina senare arbeten visat pvrkan frn de modrna strmningarna i litteraturen. Hlst synes han teckna dunkla, svrtydda karaktrer. S har han i berttelsen _Judas_ (som han sedan dramatiserat) skt frklara, varfr Judas Iskariot frrdde Kristus. Hedberg, vilken ven utgivit ngra samlingar _Dikter_, har emellertid vunnit sin strsta bermmelse som frfattare fr teatern och r nst Strindberg vrt lands frnmste dramatiker. Av hans sceniska vrk m nmnas det kvicka lustspelet _Guld och grna skogar_, vari han ger bilder frn affrsvrlden, samt tragedierna _Johan Ulfstjerna_, ett politiskt sorgespel med mnet hmtat frn de senare rens frihetskamp i Finland, det dystra dramat _Mikael_ samt herrgrdskomedien _P Borga grd_. Hedberg har ven vrkat som konst- och litteraturkritiker. * * * * * [Illustration: Selma Lagerlf.] _Selma Lagerlf_ (fdd 1858 p Mrbacka i Vrmland) blev redan genom sitt frstlingsarbete, _Gsta Berlings saga_, en ver hela vrt land knd personlighet, och hennes fljande bcker ha frt hennes namn lngt utanfr fderneslandets grnser. Gsta Berlings saga innehller en rad fantasifyllda berttelser frn det gamla Vrmland, skildrande livet p en bruksegendom under 1820-talet. Hndelserna ro frlagda till de vackra strnderna av Lvens lnga sj (Fryken). Sedermera har Selma Lagerlf utgivit berttelsesamlingen _Osynliga lnkar_ och den stora romanen _Antikrists mirakler_, i vilken hon skildrar sicilianskt folkliv, samt den lilla fina berttelsen _En herrgrdssgen_. Sin strsta bermmelse har hon likvl vunnit genom dubbelromanen _Jerusalem_, vari hon frtljer bondeslkten Ingmarssons den hemma i fdernebygden och i sterlandet. Frra delen, _I Dalarna_, betecknar hjdpunkten av Selma Lagerlfs frfattarskap; senare delen, _I det heliga landet_, r i det hela svagare. _Jerusalem_ offentliggjordes efter en av frfattarinnan fretagen resa till Palestina, och en frukt av denna frd r ven en samling vackra _Kristuslegender_. Lseboken _Nils Holgerssons underbara resa genom Sverge_ innehller en i sagans form given skildring av vrt lands natur och folk, och med detta arbete har Selma Lagerlf givit Sverges barn en lsebok, vars like ngot annat lands litteratur nppeligen har att uppvisa. Av Selma Lagerlfs vriga berttelser frn senare r anknyter sig romanen _Liljecronas hem_ till frstlingsarbetet Gsta Berlings saga och skildrar liksom detta svenskt herrgrds- och prstgrdsliv vid frra seklets brjan. Hennes sista stora vrk, _Kejsarn av Portugallien_, r en bok om faderskrleken med mne frn allmogens liv och tillhr det bsta frfattarinnan stadkommit. Till hennes senare alstring hra ocks _En saga om en saga_, _Krkarlen_, _Troll och mnniskor_. Selma Lagerlf ger en utomordentlig berttarfrmga, och sprket i hennes bcker r ett slags sagostil, pminnande om Almquists, den norske skalden Bjrnsons och den danske sagoberttaren Hans Kristian Andersens. Utan tvivel r Selma Lagerlf den svenska frfattare, som ervrat den strsta lsekretsen. De flesta av hennes skrifter ha nmligen blivit versatta till s gott som alla europeiska sprk. r 1909 tilldelades hon nobelpriset i litteratur, den frsta svensk som erhllit detta. r 1914 invaldes hon i Svenska akademien, dr fre henne ingen kvinna varit ledamot. * * * * * [Illustration: Gustav Frding.] _Gustav Frding_ fddes p Alsters bruk i nrheten av Karlstad 1860, och var sledes ven han ett vrmlandsbarn. Sina frsta dikter offentliggjorde han i Karlstadstidningen, i vilken han under ngra r var medarbetare. Samtidigt med Gsta Berlings saga utkom Frdings frsta diktsamling, _Gitarr och dragharmonika_, innehllande dels vemodiga, dels humoristiska och uppsluppet glada ltar, vilka genast frskaffade honom en beundrande lsekrets. Det vemodsfulla draget i Frdings karaktr framtrdde nnu mera i de fljande samlingarna, _Nya dikter_ samt _Stnk och flikar_, med vilken sistnmnda hans konstnrskap ndde sin hjdpunkt. Ett par sm hften _Rggler och paschaser_ innehlla blandad vers och prosa, mest p vrmlndskt bygdeml. En svr sjukdom brt i slutet av 1890-talet Frdings kraft, och frutom ett par smrre dikthften (_Nytt och gammalt_, _Gralstnk_) utgav han efter denna tid ej ngra nya arbeten frrn kort fre sin dd, d han verraskade samtiden med en _Efterskrd_, som dock till strsta delen innehller dikter och smrre prosastycken frn tidigare r. Efter hans dd ha utkommit tv band _Efterlmnade skrifter_, vilka s gott som allesammans frskriva sig frn hans yngre dagar, under det att dikterna i den venledes efter hans dd utgivna samlingen _Rekonvalescentia_ samtliga ro tillkomna under skaldens senare levnadsr. Det som i brjan mest slog an hos Frding, var den humoristiska tonen i de vrmlndska folklivsbilderna och skildringarna ur smstadslivet. Han ansgs frst vara fretrdesvis livsgldjens sngare, ty de vemodsfyllda dikterna i Gitarr och dragharmonika blevo en tid jmfrelsevis mindre beaktade. I herravldet ver den bundna formen r Frding den frmste i hela vr litteratur. Hans rytm r den mest mngsidiga ngon svensk frfattare gt. Med mnga nya ord och versformer har han riktat vrt modersml. Ordfljden i hans dikter nrmar sig ofta vardagsprosans. Av ldre diktare r det endast F. A. Dahlgren, som ger ett med Frding beslktat kynne. Flera av Frdings dikter ha blivit tonsatta och sjungas allmnt (_Jag ville, jag vore_, _Ingalill_, _Vallarelt_, _E fin vise_, _Tre trallande jntor_ m. fl.). Att Frding var en hela folkets diktare i hgre grad n ngon annan svensk lyriker, drom vittnar den framgng hans _Samlade skrifter_ vunnit, i det de blivit spridda till snart sagt varje svenskt hem. Srjd av hela vrt folk avled Frding den 8 februari 1911. * * * * * [Illustration: Per Hallstrm.] _Per Hallstrm_ (fdd 1866) framtrdde frst med ett hfte dikter, _Lyrik och fantasier_, som lngre fram fljdes av nnu en samling, _Skogslandet_, i vilken han behandlar norrlndska folksgner och norrlndskt folkliv. Som dramatiker har han vunnit uppmrksamhet genom bl. a. sagodramat _Greven av Antwerpen_ och lustspelen _En veneziansk komedi_ samt _Erotikon_. Det sistnmnda r en tendensdikt, riktad mot en del av den modrna litteraturen. Hallstrm har dock vunnit sin egentliga bermmelse som berttare. I den kortare novellen har han funnit sitt rtta uttrycksmedel, och ngra av hans berttelser (_I bl skogen_, _Den stumma_ m. fl.) tillhra den svenska novellistikens yppersta alster. Redan de frsta samlingarna, _Vilsna fglar_, _Purpur_ och _Briljantsmycket_, visade hans verlgsna berttarfrmga. I _Thanatos_ och _De fyra elementerna_ har han med stor och allvarlig konst tecknat lidandet, dden och skuldknslan, och hgre n i dessa bcker har hans frfattarskap aldrig ntt. Bland hans strre berttelser m nmnas den vemodiga krlekshistorien _En gammal historia_ med motiv frn en svensk smstad p 1820-talet och norrlandsromanen _Dda fallet_, en skildring av hndelserna vid Ragundasjns utgrvning i slutet av adertonde seklet. Under senare r har hans vittra alstring varit mera sparsam (_Nya noveller_). Hans senaste vrk utgres av en samling litterra essayer (_Levande dikt_) och en levnadsteckning ver Talis Qvalis. Hallstrm vljer sina mnen frn bde forntid och nutid, frn skilda lnder och folk. Oftast ga hans vrk ett vemodigt innehll; lidandet och dden har han tecknat som kanske ingen annan i vr litteratur. Samhllets ursprade, de vanlottade och vrnlsa skildrar han med varm knsla och djup frstelse. * * * * * [Illustration: Erik Axel Karlfeldt.] _Erik Axel Karlfeldt_ (fdd 1864, Svenska akademiens stndige sekreterare) har i flera samlingar dikter (_Vildmarks- och krleksvisor_, _Fridolins poesi_, _Flora och Pomona_ samt _Ngra dikter_) besjungit Dalarnas natur och folkliv. Karlfeldt har trots vsentliga olikheter tskilliga berringspunkter med Frding. Liksom denne r han humorist och stmningsdiktare samt hmtar ofta motiven frn allmogelivet. Den av Karlfeldt skapade figuren Fridolin r en studerad karl av bondestam, som efter att ha prvat stadslivet tervnt till fdernas vrv, och hos honom terfinnes det vsentliga i dalkarlslynnet. Karlfeldt besjunger grna naturen, krleken och livsgldjen. Hans rytmer ro ytterst klang- och taktfulla samt rika p rim, men han r ej s nydanande som Frding. Han har ett omfattande och egenartat ordfrrd, delvis hmtat ur hembygdens folksprk, bondepraktikan, en gammal bibelversttning och ldre svensk diktning. Mnga av Karlfeldts snger ha blivit tonsatta, ssom de ofta sjungna _Dalmarschen_ (_Marschen gr till Tuna_), _En spelmansvisa_ m. fl. * * * * * [Illustration: Karl-Erik Forsslund.] _Karl-Erik Forsslund_ (fdd 1872) r landsbygds- och dalaskald liksom Karlfeldt men dock honom mycket olik. Med stor bildrikedom och varm knsla har han skildrat sin hembygds, brgslagens, natur i dess olika stmningar. Flera av hans bcker (_Storgrden_, _Gran Delling_, _Hemma igen_ m. fl.) innehlla skarpa anfall p stadslivet under framhllande av livet p landet ssom det enda sunda. I berttelsesamlingarna _Djur_, _Skogssagor och djurskisser_ samt _Vingar_ visar Forsslund sig vara en skarp iakttagare av djurens liv i skog och mark, vilket han tecknat mlande och stmningsfullt. Som social diktare framtrdde han i _Arbetare_, en lyrisk skildring av olika yrken, vilken efterfljts av flera andra diktsamlingar (_Till fjlls_, _Daldikter_ och _vandringsvisor_ m. fl.). Forsslunds ldre dikter ro infltade mellan prosaskildringarna i de tre bckerna _Jungfru-Jan_, _Storgrden_ och _Storgrdsblomster_. Genom sina skrifter _Hembygdsvrd_ och _Fridlysta vildmarker_ har Forsslund kraftigt frmjat den rrelse, som under senare r uppsttt fr att tillvarataga och bevara de rester vilka nnu finnas kvar av gamla allmogebyggnader och andra kulturfreml, samt fr att frn vandalisering rdda vrt lands natursknaste trakter. * * * * * [Illustration: Pelle Molin.] _Pelle Molin_ (fdd 1864) har i sina efterlmnade skrifter, _dalens poesi_, givit ypperliga skildringar av Norrlands natur och folkliv. Av hans berttelser m nmnas den vackra _Historien om Gunnel_, den mlande _En ringdans medan mor vntar_ och den humoristiska _Senjens storbjrn_. Molins berttelser utmrkas av en utomordentlig poetisk finhet, frenad med en skarp realism i skildringen av allmogelivet och djurvrlden. Naturen mlar han trolskt och stmningsfullt i en stil, som stundom pminner om Selma Lagerlfs och Bjrnsons men likvl r sjlvstndig. De sista ren av sitt av fattigdom och frsakelse fyllda liv framlevde han i nordliga Norges kusttrakter, dr han avled i Bod 1896. Med Pelle Molin som frebild har sedan en mngd norrlandsskildrare framtrtt, men ingen av dem har ens tillnrmelsevis gt hans frmga att teckna demarksbygdens sregna natur och liv. * * * * * [Illustration: Sofie Elkan.] _Sofie Elkan_ (fdd 1853) har med mycken framgng gnat sig t historisk romandiktning och i ngra strre tidsskildringar frn slutet av 1700- och brjan av 1800-talet med trogen tidsfrg tecknat flera av det adertonde seklets mera bemrkta personer. S har hon i romanen _John Hall_ givit en frtrfflig skildring av en mycket bekant miljonr, vilken slutade sitt liv som tiggare, och den med stort bifall mottagna boken _Konungen_, ett mellanting av historia och roman, innehller en sympatisk, vemodsfylld och gripande teckning av Gustav IV Adolfs olycksde. I sitt senaste vrk, _Anckarstrm_, sker Sofie Elkan frklara, varfr den bekante konungamrdaren kom att beg sin hemska grning. * * * * * [Illustration: Gustav Janson.] _Gustav Janson_ (fdd 1866, dd 1913) utgav i ungdomen kustromanen _En uppkomling_, i vilken han skildrar en frireligis predikants bravader i ett litet skrgrdssamhlle. Mera bemrkt blev han dock frst genom robinsonaden[44] _Paradiset_, som lngre fram fljdes av en fortsttning, _De frsta mnniskorna_. Stort berm frvrvade han genom _Abrahams offer_, en roman om boerkriget, i vilken den modrna krigfringens fasor och ohyggligheter skildras med en realism som vrkar upprrande. Drefter utgav han frutom smrre berttelser den historiska ventyrsromanen _Nils Dobblare_, som har hndelserna frlagda till 1500-talets stersjprovinser, och ktenskapshistorien _Det gamla huset_ med skildringar frn Stockholm p 1870-talet. En del av samtidens missfrhllanden behandlar han i den mrka nutidsberttelsen _Frlorade sner_, och skrgrdsfolkets mdosamma liv tecknar han i de prktiga bckerna _n_ och _Hrda tag_. I den till Attilas dagar frlagda historiska berttelsen _Faran_ har Janson tervnt till krigsskildringen, under det arbetarromanen _I mrkret_ behandlar nutidsfrhllanden och skildrar en gruvolyckas fasor med en styrka som erinrar om Zola. ventyrsromanen _Affren Costa Negra_ r en fantastisk och spnnande berttelse med hndelserna frlagda till Centralamerika. Berttelsesamlingen _Lgnerna_ r en ny teckning frn kriget och str som sdan i jmnhjd med Abrahams offer. Till Jansons bsta vrk hr ocks den efter frfattarens dd utkomna novellsamlingen _Segrare_, en samling berttelser frn skilda tidevarv. Janson skildrar grna upprrda tider och frhllanden, och hans livliga framstllningsstt samt val av aktuella[45] och spnnande mnen ha gjort honom till en av de mest lsta av vra dagars svenska frfattare. [Fotnot 44: Robinsonad = berttelse om skeppsbrutnas den; ventyrsberttelse.] * * * * * [Illustration: Hjalmar Sderberg.] _Hjalmar Sderberg_ (fdd 1869) har i en rad noveller (_Historietter_, _Frmlingarna_, _Det mrknar ver vgen_ m. fl.), romaner och skdespel (_Gertrud_) visat sig vara en verlgsen skildrare av nutida stockholmsliv. Hgst av hans vrk str den av en stark vemodsstmning prglade romanen _Martin Bircks ungdom_, i vilken han med utskt konst skildrar en ung mans bittra erfarenheter av livet, hans svrighet att finna sig till rtta i den modrna tiden. Alla Hjalmar Sderbergs bcker bra prgel av sin frfattares stora skepsis,[46] hans tvivel p, att det som hnder och sker hr i vrlden egentligen har ngot att betyda. Som konstnr erinrar Hjalmar Sderberg nrmast om den franske frfattaren _Anatole France_, vilkens romaner han tolkat p svenska. I stilistiskt[47] hnseende hr Sderbergs prosa till den renaste och mest vlklingande i hela vr vitterhet, och med skl har det blivit sagt om honom, att han aldrig lmnar frn sig ngot halvfrdigt vrk. * * * * * [Illustration: Bo Bergman.] _Bo Bergman_ (fdd 1869) har offentliggjort ngra samlingar lyriska dikter (_Marionetterna_, _En mnniska_, _Elden_) och noveller (_Drmmen_, _Skeppet_). Fretrdesvis hmtar han sina mnen frn livet i storstaden och tecknar helst dess grstmning. Bo Bergman r tvivelsutan den svenska litteraturens strste pessimist.[48] Framgngsrikt skildrar han livets kld och tomhet, men i ljusare stmning har han ven sjungit betagande vackra snger om krleken, hemmet och barnet. [Fotnot 45: Aktuell = sdant som har intresse fr dagen.] [Fotnot 46: Skepsis = tvivel.] [Fotnot 47: Stilistisk = som har avseende p skrivsttet; som tillhr ett gott skrivstt.] I novellerna ro motiven ofta hmtade frn de frolyckades och elndas vrld. En stark ensamhetsknsla frnimmes i de flesta. I den senare berttelsesamlingen tima en del av hndelserna ute i obygden. I likhet med den honom i litterrt hnseende nrstende Hjalmar Sderberg utslpper Bo Bergman aldrig ngot underlgset eller halvfrdigt arbete. Det mesta av hans lyrik och flera av hans noveller intaga drfr en rangplats i vr litteratur. Hans prosa tillhr den mest krsna och ordknappa i vr vitterhet. Som lyriker nr han om mjligt nnu hgre. Bo Bergmans vers r alltid ledig och lttflytande samt vanligen regelbunden och rimmad. Granna ord brukar han icke men vl utskt vackra naturbilder och bilder frn herdedikten och antiken. Inflytande frn Snoilsky och Heidenstam torde kunna spras hos Bergman, men mest erinrar han om den tyske skalden _Henrik Heine_. * * * * * [Illustration: Henning Berger.] En annan storstadens diktare r _Henning Berger_ (fdd 1872), vilken vann uppmrksamhet redan med sin debutbok, _Dr ute_, en samling prktiga berttelser ur svensk-amerikanarnas liv. Denna fljdes snart av den gripande och medryckande chicagonovellen _Ysal_. Efter flera samlingar smrre berttelser, bland vilka mrkas mnga sm msterliga teckningar ur stockholmslivet, utgav Berger sitt omfngsrikaste vrk, tre stora romaner, vari han skildrar en ung drmmares utvecklingshistoria. Frsta delen, _Drmlandet_, r en berttelse frn Stockholm i slutet av 1880-talet, den fljande, _Bendel & Co_, har hndelserna frlagda till vra dagars Chicago, och tredje delen, _Fata morgana_, r en bild ur de senaste rens svenska affrsliv. Bergers senaste alstring utgres huvudsakligen av mindre noveller och berttelser (_Livets blommor_, _Ur larmet_, _Hrnfeldt_). Hgst av dessa str berttelsesamlingen Livets blommor, mhnda det mest betydande arbete Berger hittills skapat. Samlingen innehller fyra berttelser frn olika ldrar, av vilka isynnerhet den frsta (_Anemone_) och den sista (_Vintergrna_) med sin vemodsmttade stmning ro av srskilt stark vrkan. Han hmtar fr vrigt grna sina motiv ur nutidslivet (_Gulaschbaronerna_ m. fl. arbeten). [Fotnot 48: Pessimism = sikten, att vrlden ver huvud taget r ond och livet utan vrde; bjelse att se allt i mrk dager.] Berger ger en utomordentlig frmga att fotografiskt teckna det pulserande livet i storstderna. Hans amerikaskildringar st i det hnseendet synnerligen hgt. Invandrarnas oerhrda mdor och anstrngningar fr att sl sig fram i den nya vrlden har han framhllit mera mlande och vertygande n ngon annan svensk frfattare. * * * * * [Illustration: K. G. Ossiannilsson.] _Karl Gustav Ossiannilsson_ (fdd 1875) debuterade med ett hfte dikter, _Masker_, i vilka han med ungdomlig hnfrelse och hnsynsls kraft red till storms mot tidens vekhet och frsoffning, mot det han ansg ortt och frvnt. Samma kckhet och friska humr prgla ven hans fljande diktbcker (_Hedningar_, _rnar_, _Svart och vitt_, _Orkester_, _Flygskeppet_, _Lrkan_, _Hemmet och hemlandet_, _Tidsdikter_), av vilka de senaste dock ven innehlla mnga dikter med vekare och innerligare tonfall. Sina mnen hmtar Ossiannilsson vanligen frn svunna strre tider och frn strre land n vrt, ssom frn den grekiska och romerska forntiden, frn revolutionens och Napoleons Frankrike och frn vr tids engelska och amerikanska vrld, men han har ven skrivit sttliga fosterlandssnger och bedrande vackra dikter om hemmet och krleken till maka och barn. Efter ett par mindre uppmrksammade novellbcker med historiska motiv har Ossiannilsson utsnt tre stora romaner, i vilka han skarpt kritiserat hela det modrna samhllet, srskilt industrisamhllet och dess frsummelser och partiskhet mot de kroppsarbetande och fattigare klasserna samt visat de fljder sdana frsummelser medfra. I den frsta av dessa romaner, _Barbarskogen_, skildrar han arbetarnas lott, deras liv i fabriker, vid hamnar, p hav, deras risker i arbetet till liv, lem och hlsa, deras hemliv och hemlshet, deras bostders fattigdom, snusk och hlsofaror, deras hnsynslsa utnyttjning och hnsynslsa avskedande, nr de inte lngre behvas eller ro till lags, men han riktar ven dri skarpa angrepp mot den modrna arbetarrrelsen. Den andra av berttelserna, _Sltten_, innehller ett galleri utmrkt tecknade typer frn landsbygden och visar, hur stor brutaliteten kan vara hos de maktgande i samhllet. Seriens tredje bok, _Havet_, skildrar 1909 rs storstrejk och r p samma gng en teckning ur det modrna affrslivet. Av Ossiannilssons vriga prosavrk r _Prstgrden_ en idyllisk julberttelse, som ger bilder ur livet i vardagslag och helgdagsstmning i en prstgrd p landet. I den stora romanen _dets man_ berttar han om sitt eget liv under barn- och ungdomsren fram till mannaldern. Skildringarna frn skolpojkslivet och studentlivet i Lund ro det vrdefullaste i denna bok. Hgre i konstnrligt hnseende str romanen _Lille Benjamin_, en ny prstgrdsidyll med flera utmrkt tecknade karaktrer. Av Ossiannilssons vriga rika alstring m nmnas de kcka ungdomsbckerna _Kung Karl den unge hjlte_ samt _Gustavus Adolphus Magnus_. Ossiannilsson har ven frskt sig som dramatiker men har som sdan ej vunnit samma framgng som p diktens vriga omrden (det indiska skdespelet _Tigerhuden_, dramat _Jrgen Kock_, lsdramat _Fgel Fenix_ m. fl.). P svenska har Ossiannilsson tolkat ngra av den engelska poesiens frnmsta vrk (_Pippa gr frbi_ av _Browning_ och _Atalanta i Kalydon_ av _Swinburne_). Bland engelska skalder (_Kipling_) finner man ock frebilderna till hans egen diktning. Ehuru Ossiannilssons prosa utmrkes av en stilens kraft och rikedom, som icke r s alldeles vanlig, r det likvl i den bundna formen han nr hgst. Hans vers r fast och regelbunden med livfulla, ofta nya, krvande rytmer och svr, konstfull rimfltning. Grna upprepar han ord, rader och strofer samt anvnder sttliga, fylligt bljande ord. Allt detta har gjort Ossiannilsson till den nst Frding och Karlfeldt mest lste av det senaste halvseklets svenska lyriker. * * * * * _Bertel Gripenberg_ (fdd 1878) intar den mest bemrkta platsen bland det yngre Finlands svensksprkiga skalder. Han debuterade med ett hfte _Dikter_, vilket sedan fljts av samlingarna _Vida vgar_, _Gallergrinden_, _Rosenstaden_, _Aftnar i Tavastland_ m. fl. Gripenberg r i synnerhet en knslolivets hngivne sngare. Krleksdikten intager ett betydande rum i hans alstring, och den sinnliga njutningen har han besjungit i glansfulla strofer, men ven ngern och svrmodet hra hemma i hans dikt. Av finsk natur har han givit vackra bilder, och han har sjungit kcka stridssnger fr det svenska sprkets och den svenska odlingens bevarande i Finland. Av nutida svensksprkiga diktare r Gripenberg en av de strsta formella begvningarna, och han behrskar de mest krvande versformer. Sedan Snoilskys dagar torde ingen p svenskt tungoml skrivit s klingande sonetter som Gripenberg. * * * * * Lyriker r ven _Oskar Stjerne_ (fdd 1873), vilken debuterade med ett litet hfte _Visor och vers_, humoristiska och hllna i folklig ton samt med tydliga spr av Frding som frebild. I samma riktning gick den fljande samlingen _Sol och sn_, som dock r allvarligare med vackra naturstmningar, sagomotiv och krleksdikter. Om hemmet och hemknslan har han vackert sjungit i _Sngerna om hemmet_, och i _Hemfolk och hemlt_ har han liksom i den frsta diktsamlingen p vrmlndskt allmogesprk givit bde knsliga och humoristiska bilder ur hemprovinsens folkliv. Icke blott Stjernes diktning utan ven hans levnadslopp erinrar om hans store landsman och frebild Frding. Liksom denne arbetade han flera r i Karlstadstidningen, och liksom Frding blev han en av sjukdom i frtid bruten man, varigenom hans litterra alstring upphrde, skerligen innan han hunnit giva sitt bsta. Stjernes vers r vlljudande, rimmad och regelbunden, rytmen mjuk och harmonisk, ordval och bildsprk vackra men utan ngra strre sregenheter. * * * * * [Illustration: Ernst Didring.] Av vrt lands yngre dramatiska frfattare r _Ernst Didring_ (fdd 1868) den mest bemrkte. Han debuterade med skdespelet _Midnattssol_, en bild ur lapparnas liv, vilket efterfljts av dramerna _Tv konungar_, _Hgt spel_, _Jefta_ m. fl. Didrings skdespel ro dramatiskt spnnande med vrkningsfulla och mleriska situationer samt ledig dialog.[49] ven som berttare har Didring skaffat sig ett bermt namn. Frutom novellsamlingar (_Trlar_, _Kronans kaka_ m. fl.) har han utgivit den prktiga romanen _Malm_, i vars frra del han skildrar de oerhrda mdor och offer, som byggandet av jrnvgen genom vre Norrland krvt, och i den senare ger han en vederhftig teckning av livet i gruvsamhllena drstdes. [Fotnot 49: Dialog = samtal mellan tv eller flera personer.] * * * * * [Illustration: Vilhelm Ekelund.] Av vra dagars yngre, mera bemrkta frfattare m vidare nmnas de bda sknska lyrikerna _Vilhelm Ekelund_ (fdd 1880) och _Anders sterling_ (fdd 1882). [Illustration: Anders sterling.] Av dessa bda har den frstnmnde med Ola Hansson till frebild odlat den fria, orimmade versen och i flera samlingar dikter (_Elegier_, _In candidum_, _Havets stjrna_ m. fl.) givit uttryck fr sitt eget knsloliv och besjungit hemprovinsens natur vackert och stmningsfullt. Ekelund r ven en betydande essayist (_Bge och lyra_, _Bcker och vandringar_, _Nordiskt och klassiskt_ m. fl.). sterling har i dels hgstmda hymner (_Preludier_, _Hlsningar_ m. fl. samlingar), dels enklare visor (_rets visor_ m. fl.) lovsjungit livets sknhet, mnniskosjlens frhoppningar, naturens och rstidernas vxlingar. sterling har ven p ett synnerligen lyckligt stt till svenska versatt flera av den europeiska litteraturens poetiska mstervrk (_Frnder och frmlingar_). * * * * * [Illustration: Sven Lidman.] Som lyriker debuterade ven _Sven Lidman_ (fdd 1882), vilken i sin pompsa[50] vers grna hmtade motiven frn antiken (_Kllorna_ m. fl. samlingar). P senare tid har han emellertid vergtt till den bredare prosaskildringen och i en stor romanserie (_Stensborg_, _Ture Gabriel Silfversthl_, _Kpmn och krigare_, _Tvedrktens barn_ m. fl.) tecknat bilder ur en svensk adelstts utvecklingshistoria. [Fotnot 50: Pomps = sttlig, praktfull.] * * * * * [Illustration: Gustav Ullman.] _Gustav Ullman_ (fdd 1881) har i ngra dikthften (_Vstkust_, _Caprifol_, _Sngarbikt_, _Ur livets visor_ m. fl.) kraftigt och mlande besjungit Hallands karga natur. I den utmrkta novellsamlingen _Prster_ har han skildrat den svenske prsten, sdan typen utvecklat sig p vstkusten. * * * * * [Illustration: Sigfrid Siwertz.] En varm medknsla fr mnniskorna i all deras skrplighet dagalgger _Sigfrid Siwertz_ (fdd 1882) i den prktiga berttelsesamlingen _De gamla_, och en icke mindre vederhftig teckning av ungdomens sjlsliv har han givit i den humoristiska boken _Mlarpirater_, i vilken han skildrar ngra ynglingars hrjningstg i bt runt mlarstrnderna. Romanen _En flanr_ r en tankevckande berttelse ur livet i vra dagars Stockholm, och hans senaste vrk, _Eldens tersken_, har inspirerats av det stora vrldskriget. * * * * * [Illustration: Ludvig Nordstrm.] Humoristen bland de yngre frfattarna r _Ludvig Nordstrm_ (fdd 1882), vilken brjade som lyriker, men som vunnit sin bermmelse genom sina skildringar av norrlndskt fiskarliv (_Fiskare_, _Bottenhavsfiskare_). I sina vriga bcker (_Borgare_, _Herrar_, _Idyller frn backa_ m. fl.) har han givit ett galleri drpligt tecknade figurer frn en liten norrlandsstad. Hgst har han mhnda ntt i historierna om _Tomas Lack_, i vilka Nordstrm visar sig vara en barnpsykolog[51] av rang. * * * * * [Illustration: Olov Hgberg.] _Olov Hgberg_ (fdd 1855) har i sina kulturhistoriska romaner (_Den stora vreden_, _Fribytare_, _Baggblingar_, _Utblingar_) skildrat dels livet i ngermanlvens dalgng under storhetstidens senare r och dels givit bilder ur den svenska skogsskvlingens historia. * * * * * [Illustration: Hjalmar Bergman.] En sregen berttarfrmga ger _Hjalmar Bergman_ (fdd 1884) som i en rad delvis mycket fantastiska skildringar, vilka stundom erinra om Gsta Berlings saga, tecknat ett galleri originella figurer frn bruk och herrgrdar i brgslagen (_Hans nds testamente_, _Loewenhistorier_, _Komedier i brgslagen_, _Dansen p Frtjrn_, _Knutsmsso marknad_ m. fl.). * * * * * [Illustration: Martin Koch.] En framstende samhllsskildrare ga vi i _Martin Koch_ (fdd 1882), vilken utgivit dels vederhftiga berttelser ur industriarbetarnas liv och dels tecknat bilder ur frbrytarvrlden p ett stt, som fr tanken hn till den ryske frfattaren _Fedor Dostojewski_. Koch gjorde sig frst bemrkt genom den sorgmodiga lilla berttelsen _Ellen_. Denna fljdes snart av den prktiga romanen _Arbetare_, tvivelsutan jmte Barbarskogen den bsta sknlitterra skildring vi ga av den modrna arbetarrrelsen. Det stora vrket _Timmerdalen_ innehller en p historiska urkunder grundad berttelse om den stora sgvrksstrejken i sundsvallstrakten 1879. Det r en stark, vldsam, stundom frfrande berttelse om en oerhrd skvling ej blott av skog men framfr allt av mnniskoliv och mnniskokraft. [Fotnot 51: Psykologi = lran om sjlslivet.] * * * * * [Illustration: Albert Engstrm.] En stor och kta humor men med en understrm av djupt allvar ger tecknaren _Albert Engstrm_ (fdd 1869), mest knd genom sin tidning _Strix_. Sedan mnga r bosatt i Stockholms skrgrd har Engstrm drunder i grund studerat och lrt knna skrgrdsbon, som han icke blott i bild utan ven i ord tecknat bttre och vederhftigare n ngon annan svensk frfattare efter Strindberg. Sina skrgrdsberttelser jmte andra skildringar har han samlat i flera sm bcker (_En bok_, _En bok till_, _Genom mina guldbgade glasgon_, _Kryss och landknning_, _Blck och saltvatten_, _Hemma och p luffen_ m. fl.). Engstrm r ven en humoristisk reseskildrare, ssom i boken _t Hcklefjll_, i vilken han redogr fr en islandsfrd. * * * * * [Illustration: Jane Gernandt-Claine.] _Jane Gernandt-Claines_ (fdd 1862) bcker innehlla frgrika bilder frn utom Europa belgna lnder (_I pagodernas land_, _Nr_ _sjn gr hg_). * * * * * [Illustration: Marika Stjernstedt.] Vr tids kvinna, srskilt kvinnan i de vre samhllslagren, har ftt sin skildrare i _Marika Stjernstedt_ (fdd 1875). Av hennes bcker ha i synnerhet novellen _Gena_, romanserien _Vgarna_ och berttelsen _Alma Wittfogels rykte_ vunnit erknnande. * * * * * [Illustration: Anna-Lena Elgstrm.] Frn motsatta folklager hmtar dremot _Anna-Lena Elgstrm_ (fdd 1884) ofta sina motiv. Kraftigt och mlande har hon tecknat bilder frn de ursprades och elndas vrld, ofta frn de allra djupast sjunknas (_Gster och frmlingar_, _Fattigfolk_) och hennes berttelser erinra ganska mycket om den ryske frfattaren _Maksim Gorkis_ bcker. I sitt senaste vrk (_Stjrnan, vars namn r malrt_) har hon mestadels hmtat motiven frn Italien. * * * * * [Illustration: Ellen Key.] Bland det nutida Sverges mest framstende skriftstllare mrkes ven _Ellen Key_ (fdd 1849) vilken brjade som litteraturhistorisk frfattare med ngra frtrffliga teckningar av Ernst Ahlgrens, Anne-Charlotte Lefflers och Almquists livsgrning. Det r emellertid som tnkare och frfattare i religisa, filosofiska och sociala frgor Ellen Key vunnit bermmelse och frvrvat sig en stor lsekrets, fretrdesvis i utlandet. Bland hennes arbeten mrkas fredraget _Missbrukad kvinnokraft_, i vilket hon vnder sig mot verdrifter i den modrna kvinnorrelsen, och _Barnets rhundrade_, vari hon framlgger sina tankar i uppfostringsfrgor. De stora vrken _Tankebilder_ och _Livslinjer_ innehlla Ellen Keys livs- och vrldsskdning, hennes sikter om krleken och ktenskapet, om religionen och om samhllet. En allvarlig vertygelse och en varm mnniskokrlek prgla alla Ellen Keys bcker, vilka alltid franlett livliga meningsutbyten och oftast mtt mycken motsgelse. De ro skrivna i en bildrik och medryckande stil. Sin hgsta vrkan nr Ellen Key dock i det muntliga fredraget. Hennes bcker ha p frmmande sprk, srskilt tyska, utgtt i stora upplagor, och Ellen Key r i nrvarande stund ett av den svenska litteraturens ryktbaraste namn. * * * * * Den kade folkbildningen har medfrt, att lslusten hos vrt folk tilltagit, och fr att tillfredsstlla denna ha p mnga stllen _folkbibliotek_ blivit inrttade. Dessa understdjas av stat och kommun. Dessutom ha sknlitteraturens frnmsta alster genom utgivandet av prisbilliga upplagor gjorts tillgngliga fr en strre allmnhet. Vra dagars mest spridda lektyr r emellertid _tidningarna_, som numera trngt fram till svl kojan som palatset, och som utva ett stort inflytande p folket. PERSONREGISTER. Adlerbeth, J., 50 Afzelius, A. A., 52 Agard, K. A., 41 Agrell, Alfhild, 85 Ahlgren, Ernst, se Benedictsson. Ahrenberg, J. J., 85 Almquist, K. J. L., 57, 66, 76, 91 Alstrmer, J., 27 Andersen, H. K., 91 Andr, L., 14 Angered-Strandberg, Hilma, 85 Arrhenius, J., 23 Atterbom, P. D. A., 41, 46, 89 Bellman, K. M., 22, 24, 34, 49 Benedictsson, Viktoria, 78 Berger, H., 98 Bergman, B., 97 Bergman, Hj., 105 Bergman, T., 28 Berzelius. J. J., 41 Beskow, B. v., 53 Birgitta, 9 Bjrck, E., 73 Bjrnson, Bj., 73, 91, 95 Blanche, A., 65 Bondeson, A., 79 Bostrm, K. J., 57 Brandes, G., 73 Braun, V. v., 63 Bremer, Fredrika, 63 Browning, R., 101 Byron, G. G., 63 Bth, A. U., 77 Bckstrm, E., 72 Bttiger, K. V., 62 Calderon de la Barca, 41 Carln, se Flygare-Carln. Cervantes Saavedra, M. de, 41 Columbus, S., 21, 22 Corneille, P., 28 Creutz, G. F., 31 Crusenstolpe, M. J., 68 Dahlgren, F. A., 65, 92 Dahlgren, K. F., 49 Dahlstierna, G., 24 Dalin, O. v., 28, 29 Dante Alighieri, 41 De la Gardie, M. G., 21 Didring, E., 102 Dostojewski, F., 106 Edgren-Leffler, Anne-Charlotte, 76 Ekelund, V., 102 Elgstrm, Anna-Lena, 107 Elkan, Sofie, 95 Engstrm, A., 106 Eurelius, se Dahlstierna. Fahlcrantz, K. E., 56 Fallstrm, D., 84 Fjalar, se stergren. Flygare-Carln, Emelie, 64 Forsslund, K.-E., 94 France, Anatole, 97 Franzn, F. M., 41 Frese, J., 25 Fries, E., 41, 57 Frode, Are, 6 Fryxell, A., 57, 67 Frding G., 87, 91, 93, 101, 102 Geijer, E. G., 41, 50, 57 Geijerstam, G. af, 80 Gernandt-Claine, Jane, 106 Gjrwell, K. K., 57 Goethe, J. W. v., 41, 70 Gorki, M., 107 Grafstrm, A. A., 50 Gripenberg, B., 101 Gustav III, 33 Gyllenborg, G. F., 31 Hallstrm, P., 92 Hammarskld, L., 41, 48 Hansson, O., 81, 102 Hedberg, F., 71 Hedberg, T., 89 Hedlund, S. A., 69 Hedenstierna, A., 79 Heidenstam, V. v., 86, 98 Heine, H., 98 Hierta, L. J., 68 Hjrne, U., 18 Hugo, V. M., 73 Hgberg, O., 104 Hpken, A. v., 27 Ibsen, H., 73, 76, 85 Ihre, J., 28 Janson, G., 96 Johansson, L., 22 Josephson, E., 84 Jrta, H., 56 Karlfeldt, E. A., 93, 94, 101 Kellgren, J. H., 33, 36 Key, Ellen, 107 Kipling, R., 101 Koch, M., 105 Lafontaine, J. de, 25 Lagerbring, S., 28, 32 Lagerlf, Selma, 89, 95 Lagerlf, P., 23 Leffler, se Edgren-Leffler. Lenngren, Anna Maria, 37 Leopold, K. G. av, 37, 47 Levertin, O., 88 Lidman, S., 103 Lidner, B., 39 Ling, P. H., 52 Linn, K. T., 27, 28, 32 Lovisa Ulrika, 27 Lucidor, se Johansson. Lundegrd, A., 78, 83 Malmstrm, B. E., 62 Mattias, 10 Melin, K. A., 83 Messenius, J., 13, 16 Molire, 28 Molin, P., 95 Nicander, K. A., 55 Nilsson, S., 41 Nordenflycht, Hedvig Ch., 30 Nordensvan, G., 85 Nordstrm, L., 104 Odel, A., 31 Oehlenschlger, A., 46 Olai, E., 11 Onkel Adam, se Wetterbergh. Orvar Odd, se Sturzen-Becker. Ossiannilsson, K. G., 99 Oxenstierna, J. G., 37 Palmblad, V. F., 49 Pederson, B., 9 Peringskild, J., 18 Petri, L., 15 Petri, O., 13, 14 Polhem, K., 18 Racine, J., 28 Retzius, A., 57 Reuterholm, G. A., 33 Roos, Matilda, 85 Rosenhane, G., 21 Rousseau, J. J., 33 Rudbeck, O., d. ., 18, 25 Rudbeckius, J., 16 Runeberg, J. L., 60 Runius, J., 24 Rydberg, V., 5, 69 Rydqvist, J. E., 57 Rf, L. F., 53 Schartau, H., 41 Scheele, K. V. v., 28 Schlegel, Brderna A. W. och F., 41 Schiller, F. v., 41 Scott, W., 71 Sehlstedt, E., 63 Shakspere, W., 41, 76 Sigurd, se Hedenstierna. Siwertz, S., 104 Sjberg, E., 54 Skallegrimsson, Egil, 5,6 Skogekr Bergbo, se Rosenhane. Snoilsky, K., 72, 98, 101 Spegel, H., 23 Stagnelius, E. J., 53 Starbck, K. G., 71 Stenhammar, V., 87 Stiernhielm, G., 18, 20 Stjerne, O., 102 Stjernstedt, Marika, 106 Strandberg, K. V. A., 62, 93 Strandberg, se Angered-Strandberg. Strindberg, A., 74 Sturzen-Becker, O. P., 63 Sturlesson, Snorre, 6 Svart, P., 13 Svedberg, J., 23 Svedenborg, E., 28 Swinburne, 101 Sderberg, Hj., 97, 98 Talis Qvalis, se Strandberg. Tasso, T., 41, 47 Tavaststjerna, K. A., 81 Tegel, E. G., 13 Tegnr, E., 4, 6, 41, 44, 47 Thorild, T., 39, 76 Tieck, L., 41 Tomas, 11 Topelius, S., 65, 66 Triewald, S. v., 25 Ulvsson, J., 8 Ullman, G., 103 Valerius, J. D., 56 Wallenberg, J., 32 Wallin, J. O., 41, 42 Wallmark, P. A., 47 Wennerberg, G., 65 Wetterberg, K. A., 65 Verelius, O., 18 Wieselgren, P., 49 Wikner, P., 73 Wirsn, K. D. av, 72 Vitalis, se Sjberg. Wivallius, L., 19 Voltaire, M. F., 33 Zola, E., 73, 96 ngstrm, A. J., 57 dman, N. P., 73 dman, S., 41 stergren, K. L., 73 sterling, A., 102 Albert Bonniers frlag. Ur Svenska Litteraturen Lsebok fr Folkskolan utgiven av Emil Rodhe, Per Thome och Erik Zimmerdahl. 1. Selma Lagerlf. 60 re. 2. Verner v. Heidenstam. 50 re. 3. a Viktor Rydberg (Lille Vigg). 30 re 3. b Viktor Rydberg. 50 re. 4. Gustaf Frding. 30 re. 5. Erik Axel Karlfeldt. 30 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.) 6. Pelle Molin. 25 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.) 7. Karl-Erik Forsslund. 45 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.) 8. August Strindberg. 75 re. 9. Gustaf af Geijerstam. 45 re. 10. Carl Snoilsky. 60 re. (Hugo Gebers frlag.) 11. Per Hallstrm. 35 re. 12. Oscar Levertin. 50 re. 13. a Zak. Topelius. 1 kr. 13. b Zak. Topelius. 50 re. 14. Anna Maria Lenngren. 30 re. 17. Ernst Ahlgren. 40 re. Nyare Svenska frfattare i upplagor fr skolan. Med frklaringar av Hugo Bergstedt. VIKTOR RYDBERG, Romerska kejsare i marmor. 1 kr. VERNER v. HEIDENSTAM, i urval. 1 kr. AUGUST STRINDBERG, i urval. 1 kr. C. J. L. ALMQVIST, Tre folklivsteckningar. 1 kr. Moderna Svenska frfattare utgivna i urval fr skolan av Ruben G:son Berg. Verner v. Heidenstam. 60 re. Axel Erik Karlfeldt. 60 re. (Wahlstrm & Widstrands frlag.) Selma Lagerlf. 50 re. Gustaf Frding. 40 re. August Strindberg. 60 re. Skrifter utgivna av modersmlslrarnes frening: AUGUST STRINDBERG: Tre noveller ur Svenska den och ventyr (Odlad frukt -- En ovlkommen -- Pal och Per) med frklaringar. 50 re. -- En litteraturvetenskaplig analys ver dessa tre Strindbergs noveller av Fredrik Bk. 75 re. End of the Project Gutenberg EBook of Svensk litteraturhistoria, by Hjalmar Forsberg and H. H. Henrikz License: Share Alike